Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIN FIOL
Min fiol hade tvenne strängar,
den ena för skratt och den andra för
gråt.
De strängarna spelte samman
så mången underlig låt.
Och knappast jag själf det fattade,
hur dumt och befängdt det lät
då den ena strängen skrattade
och den andra beständigt grät.
Men jag spelade skratt på min
skrat-taresträng
och jag spelade gråt på min
gråtare-sträng.
I sorgen jag kunde gråta
och i glädjen ta mig en sväng.
# *
Bak ögonfransar skuggande
två mörka ögon jag såg.
För de ögonens skull allt annat fått
för mig gå vind för våg.
Ty ögonens mörker väckte till lif
min unga kärleks håg . . .
Hon var så fager, mitt väna vif
som en solskensstråle på våg.
Och jag grep min fiol, och jag spelade om
allt fagert och vänt och ömt;
jag spelade allt det härliga, som
jag vaken och sofvande drömt.
Jag spelade skälfvande längtans låt
— min bästa, min vackraste dikt,
till hälften skratt och till hälften gråt —
mitt älskande hjärtas bikt . . .
Jag tyckte mig gå i susande skog
bland furornas gröna gemak,
där trasten sin kärleks visa slog
under himmeleps blåa tak.
Och jag spelade om, huru safven sjöd
under bristande ungfurubark.
Jag spelade om, hur min kärlek var glöd
och hur min kärlek var stark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
