Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vade herravälde i musikens värld. Vid
sidan af den italienska och den franska
musikens anhängare i Paris, där Gluck
tidigast blef erkänd, framstod snart ett
tredje parti, Gluckisterna. En
synnerligen häftig strid uppstod, då den
italienska musikens anhängare kallat den
berömde italienske kompositören Piccini
till Paris, och Gluckister och
Picci-nister skrefvo en mängd hetsiga
broschyrer mot hvarandra.
Under det operorna före Gluck
väsentligen tjänade som underhållning och
voro öfverlastade med onödiga fioriturer,
afsedda att låta sångarna briljera med
sin virtuositet, och dramats innehåll
försummades samt orkestern hade den
underordnade bestämmelsen att vara
ett underlag för sången, hade denne
store kompositör den förtjänsten att
införa en värdig enkelhet i musiken,
aflägsna all grannlåt, af sångarna främst
fordra verkligt musikaliskt föredrag, och
att gifva orkestern en högre, mer
själf-ständig betydelse. Operan höjdes
genom honom till en konstnärlig scen
för framställning af idealiska bilder
och återgifvande af mänskliga
handlingar för framkallande och
begrundande af djupare behof än förströelse
rätt och slätt.
Gluck sökte, såsom han själf sagt,
att återföra musiken till dess sanna
bestämmelse, det är att understödja
dikten för att förstärka känslornas uttryck
och intresset i situationerna, utan att
afbryta handlingen eller att vanställa
den genom onyttiga sirater.
Operan upphöjdes af Gluck till ett
fullkomligt konstverk; hans reform
gällde de ädlaste af skådespelen, däri
alla sköna konster fingo lika del, där
poesi, musik, handling och dekoration
utgjorde en enhet och frambringade
gemensam verkan. Glucks förtjänster
på den dramatiska tonkonstens
område äro därför utomordentliga, och
ingen har, utom Wagner, såsom han
sökt framställa det för alla tider giltiga
och ådagalagt sådan konsekvens i sin
medvetna konststräfvan samt i
utförandet af sitt verk visat sådan måttfullhet
och behärskning, under det han alltid
haft blicken riktad på helheten.
Han fordrade i operan liksom i
dramat en fullständigt genomförd
handling, som musiken skulle särskildt
framhålla, därvid han framförallt höll sig
till sanningen i det dramatiska
uttrycket inom operans alla element. Enligt
Gluck skulle därför musiken i viss mån
vara poesien underordnad. Därför var
det ock, som han fordrade af
libretti-sterna ej blott scener, arior och
recitativ, utan ock anslående situationer,
däri körer, marscher och t. o. m. danser
kunde ingå såsom väsentliga delar,
bundna vid den dramatiska
handlingen.
Melodien är hos honom storslaget
enkel och i högsta grad uttrycksfull;
hans körer samt arior utgöra viktiga
exempel på den gedignaste musik med
enkel struktur. Mästerligt förstår
Gluck att använda de olika
instrumenten, och ackompagnemanget ärmed
omsorg utarbetadt med hänsyn till det
dramatiska innehållet, så att rytm och
instrument motsvara känslorna.
I italienaren Calsabigi fann han en
dramatisk författare, som kunde
biträda vid genomförandet af hans plan
till ett lyriskt drama, Orfeus, hvars
text denne skref och som framställde
mäktiga passioner, tilltalande
situationer, hjärtats språk och omväxlande
handlingar. Calsabigi skref ock texten till
Alceste och Paris och Helena.
Attachéen vid franska beskickningen i Wien
Du Rollet, en konstförfaren man, skref
senare text till ett par af Glucks
operor, Ifigenia i Aulis efter Racine m. fl.
Anmärkningsvärdt är, att det var
dåtidens stora skriftställare — Klopstock,
Herder, Wieland m. fl. — som
tidigare än musikerna uppskattade Glucks
förtjänster. Klopstock förklarade Gluck
för den ende poeten bland musikerna.
Gluck blef skaparen af den s. k.
heroiska operan, som, hämtande sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
