Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERAD MÅNADSSKRIFT.
VID HORISONT.
Jag kan ej trifvas rätt i trånga dalar,
i skogens gömslen eller gröna snår,
där bäcken sorlande romantiskt skvalar,
och berget skymmande till molnet når,
men vill’att, där jag står,
min syn, helt fri, till horisonten går.
Till tröst — där ögats knappa räckvidd
slutar —
den vidgande, tar själens aning vid
och lossar litet på de hårda knutar,
som fläta bindslen hårdt i rum och tid.
Den, bländande och blid,
ger hopp om klarhet och om slutlig frid.
Där himmelskupan hel och vid sig
hvälfver,
där kan jag skymta skyns och
stjärnans gång,
•och längtan, som i själen själfviskt
skälfver
att ta till orda, lättare blir sång.
Och likväl är den trång
en hcrisont, som mäter milsvidt fång.
Hvad hjälper oss att andra bojor
sprängas,
när dock vi pinas i den »spanska sko»,
som är att fångne på ett jordklot
stängas?
Ej få vi njuta vidsynthetens ro,
förrän vi säkre bo
med all vår längtan i den värld vi tro.
Erik Bro gr en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
