Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningskonstens samtida utöfvare också
är en af de våra — Anders Zorn.
Vid den måhända största internationella
utställning af modern etsningskonst som
hittills hållits — i Wien 1896 — och
där denna konst var representerad med
det bästa som den öfverhufvud dittills
åstadkommit, var Zorn den ene af de
två konstnärer som tillerkändes den
högsta utmärkelsen; den andre var den
berömde amerikanske konstnären Whist-
ler. Och faktum är att
man knappast kan
öppna en bok eller bläddra
i en tidskriftsartikel som
handlar om modern
etsning utan att påträffa
Zorns namn. När den
engelska
konsttidskriften The Studio i år
ut-gaf ett omfångsrikt
specialnummer för etsning
och gravyr, hvari
samtliga vår tids bästa
et-sare presenterades både
i text och med
reproduktioner, så erkände
den engelske kritiker
som behandlade sitt
lands etsningskonst, att
denna icke i detta nu
äger Zorns vederlike.
Att vår ryktbare
landsman i samma arbete
af en slarfvig dansk
blifvit gjord till
norrman, är ett af dessa
små förargliga missöden
som norrmännen för
sin del skrifva på den
stackars unionens
räkning, men för hvilka
det icke är svårt att
finna långt mera
allmänmänskliga grunder.
Sedan jag nu varit
illfundig nog att söka
värfva nationalfåfängan
och respekten för
utlandets dom till
bundsför-vandter för att därigenom lättare väcka
intresse för ett ämne af rent konstnärligt
innehåll, skall jag närmast försöka att
i allra största korthet antyda
utvecklingsgången i Zorns raderingskonst, i
hopp att därigenom enklast kunna
förklara dess mera väsentliga drag.
Framtida konstdocenter komma nog att i
denna utvecklingsgång urskilja en lång
följd af bestämdt afgränsade perioder
med afdelningar och underafdelningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
