Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1903 - Personer och händelser - Republiken Venezuela och de europeiska stormakterna - Familjen Humbert häktad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rer och varit dåliga betalare. Allt ifrån
den tid, då de under nittonde
århundradets tredje årtionde gjorde sig oberoende
af Spanien, ha de skakats af oupphörliga
omstörtningar, uppror och inbördes krig,
hvilket i förening med den samvetslösa
plundring af statens tillgångar, hvarje
president tillåtit sig, ingalunda bidragit till
att stärka deras finanser. Kör närvarande
har Venezuela ännu icke kommit ifrån ett
inbördes krig, som föres mot dess
president Castro, och redan yrka stormakterna
på att den nödställda staten skall betala
sina utländska fordringsägare. Både
Tyskland, England och Italien ha, för att gifva
större eftertryck åt sina fordringar, sändt
krigsskepp till Venezuela och gått tämligen
hårdhändt till väga mot venezolanerna,
tagit bort deras krigsfartyg och blockerat
deras hamnar. I sin nöd har presidenten
Castro vändt sig till Körenta staternas
president med begäran, att han måtte föreslå
sakens afgörande genom skiljedom, och
efter något betänkande har han gått in på
denna begäian. Makterna synas också ha
tagit honom på ordet och utsett honom
själf till skiljedomare, med förbigående af
deras egen skapelse, skiljedomstolen i Haag,
som synes vara alldeles öfverhopad af
uppdrag, efter som hans majestät konung
Oscar dessförinnan anmodats om att fälla
skiljedom i fråga om amerikanska, tyska
och engelska anspråk på Samoa.
Presidenten Roosevelt torde väl i själfva verket
icke varit särdeles hågad att .åtaga sig en
skiljedomares värf. l)en berömda
Monroe-doktrinen har han i detta fall icke kunnat
tillämpa, ty hvilken utsträckning denna än
erhållit af amerikanarne, blir det dock
alltid svårt att tillämpa den i ett rätt och
slätt krafmål; sådana betraktelser som att
Förenta staterna, trots allt, dock icke borde
försumma tillfället alt i Sydamerika öka
sin prestige genom att deras president
uppträder och håller en skyddande hand öfver
dem, kunna väl ha haft sin betydelse, men
i alla fall har presidenten hänvisat
makterna till den internationella
skiljedomstolen i Haag, och makterna ha också
förklarat sig villiga att anlita denne.
»Bofvars fröjd blir aldrig
Familjen lång», heter det i någon
gam-Humberf mal populär moralisk
betrak-häktad. telse, men hvem skulle i alla
fall ha trott det? Familjen
Humbert, ärketypen för.modärna svindlare,,
har verkligen icke allenast anträffats, utan,
hvad mera är, äfven häktats i Madrid och
utlämnats till Frankrike, där sålunda åter
en af dessa monstrerättegångar förestår,
hvilka under föga mer än ett tiotal år
upprört landet och bidragit till att förgifta
sinnena och partiförhållandena därstädes.
Som man i den franska republiken, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
