Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, februari 1903 - Ur skrifmaskinens historia. Af B. Hj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänhet tror. Naturligtvis spelar den
individuella begåfningen äfven här en
roll — särskildt ha pianister lätt att
lära i detta fall — men i allmänhet
torde man kunna säga, att man, om
man använder en timme om dagen
under fjorton dagars tid till öfning då
bör kunna skrifva fortare än för hand.
Som bekant kan man med
skrifma-skinen taga ett ganska stort antal
kopior endast med användande af
blåpapper och tunna ark. Kombineras
maskinen med en s. k. duplikator, kan
ett så godt som obegränsadt antal
kopior erhållas.
Bruket af skrifmaskin vid privat
korrespondens har ännu många
motståndare. Man anser det nästan som
en personlig förolämpning, om man
får mottaga ett maskinskrifvet
privat-bref. Men detta är ju en fördom.
Och den skall helt visst försvinna.
Att skrifmaskinen är en af de mest
betydande uppfinningar som
blifvi-gjorda torde icke kunna förnekas, hvart
för mänskligheten har all anledning
att vara tacksam mot mr Sholes och
Remin gton verken,
som varit icke blott
de första, utan
också de största
tillverkare af denna
nyttiga apparat.
Skrifmaskinernas
historia i Sverige
sammanfaller från
dess första dagar
helt och hållet med
namnet Remington
och är denna
maskin således äfven
i vårt land
»seniorn» bland sina
kolleger, på
samma gång den ock,
såsom namnet
framhåller,
»Remington Stan-
dard», varit och förblir förebilden för
de flesta andra maskiner. Något ne
derlag för detta fabrikat har först på
de senare åren öppnats för
försäljningen inom landet. Fabrikanterna voro
nämligen af den åsikten, att Sverige
med ett för amerikanska förhållanden
obetydligt innevånareantal, först efter
flera år kunde blifva större köpare af
skrifmaskiner, och att det af denna
anledning icke förefanns något verkligt
behof af att inrätta en svensk
generalagentur. Sedan densamma nu
kommit till stånd, har fabriken börjat inse
svenskarnes stora begär efter praktiska
hjälpmedel och den spridning, som
skrif-maskinerna fått på senaste åren, vittna
nogsamt om, att vårt land ej längre vill
stå efter sin tid. Flera af våra
ämbetsverk inköpte redan tidigt
Remington-maskiner, och så småningom började
affärskontor, banker etc. använda dem,
och numera äro de oumbärliga.
Hvad vi således erfarit om denna del
af »amerikanska uppfinningar» är såsom
alltid, då det gäller dylika fabrikat, att
detsamma är tillalla delar
storar-tadt. Såsom ett
uttryck af
öfver-drift använda vi
ofta i vårt land
ordet »amerikanskt ^,
hvilket likväl icke
må sägas om
det beröm, som
tillvunnits af
Re-mingtonfabriken
och dess
tiilverk-ningar, samt i
allmänhet af
amerikanernas exportvaror. Flera
trappsteg lägre på
marknaden komma så
de engelska och de
tyska maskinerna,
men hafva äfven
de, fast i mindre
skala, kommit till
användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
