Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1903 - Svenska herresäten. Kulla Gunnarstorp. Af Karla Rönne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är beläget, och allra längst borta
framskymta som en molnvägg de blåaktiga
konturerna af Kullaberg.
Liksom de flesta andra skånska
adelsgods har »Gundestrup i Kulden»
genomgått skiftande öden och tillhört en
mängd olika ätter.
Dess äldste kände ägare var
riddaren Johannes Olofsson Lunge, af den
släkt, som kallas »de gamle Lunger»,
hvilken lefde i slutet af det i4:de och
början af i5:de århundradet.
Huruvida Kulla Gunnarstorp före och efter
honom innehafts af Lungeätten är
alldeles okändt.
Mot slutet af 14-talet finna vi
»Gundestrup» i ätten Parsbergs ägo, från
hvilken släkt det genom gifte Öfvergick
till den Braheska. Jörgen Otteson
Brahe till Tosterup, danskt^riksråd, var
gift med Ingegorg Parsberg och fick
med henne Gundestrup. Traditionen
förlägger uppförandet af gamla borgen
till hans tid. Ägdes så Kulla
Gunnarstorp af olika ättlingar af Braheslägten
i nära 100 år, tills det genom köp
för-värfvades af Axel Rosencrantz till
Glim-mingehus.
Dennes son, Corfitz Rosencrantz, ärfde
godset, men dog kort därpå efter att
hafva testamenterat det åt sin fästmö,
Margareta Rosencrantz. Jungfru
Margareta satt som härskarinna på Kulla
Gunnarstorp till sin död omkring 1680.
Hon ärfdes af sina tre systrar, hvilka
togo hvar sin Y8 gård och gods.
Tvänne af systrarna, såsom bosatta i
Danmark, sålde snart sina andelar till
kamreraren Hildebrand, men den
yngsta, fru Pernilla Rosencrantz, då enka,
behöll sin. Under 40 år sutto nu
tvänne ägare på Gunnarstorp, tills
ägaren af den ena tredjedelen, Holger
Rosencrantz till Glimmingehus, sålde sin
lott åt öfverceremonimästaren
Sparfven-felt„ hvilken genom gifte med kamrer
Hildebrands enda barn erhållit de
andra delarna af godset. Sparfvenfelt
sålde likväl snart Kulla Gunnarstorp
åt major Kristian von Conoven och
dennes son och arfvinge, Di drik
Conoven, åt grefve Gustaf Adolf Sparre.
Det är denne konstälskande ägare,
hvilken samlat det galleri af
framstående konstverk, som för icke
längesedan gjorde Kulla Gunnarstorp ryktbar
långt utom Sveriges gränser. Denna
tafvelsamling var länge den enda i
Skåne och är ännu den dyrbaraste och
värderikaste inom provinsen. Grefve
Sparre förskönade Kulla Gunnarstorp
på flerahanda sätt, utvidgade och
omlade trädgård och park och förbättrade
corps-de-logiet. Han var gift med en
dotter till den bekante öfversten Hans
Ramel till Öfvedskloster. Grefvinnan
Sparre innehade Kulla Gunnarstorp
som enkesäte i 36 år. Hon fortsatte
sin mans försköningsarbete och
utvidgade äfven egendomen genom inköp
af en del hemman. Hennes namn lefver
ännu i tacksam hågkomst bland
befolkningen genom den stora välgörenhet
hon utöfvade.
Som makarna Sparres enda barn —
en dotter — gift med excellensen grefve
Jakob de la Gardie till Löberöd långt
förut aflidit, tillföll Kulla Gunnarstorp
vid Grefvinnan Sparres död, hennes
dotterson Gustaf Adolf de la Gardie.
Denne dog likväl kort därpå, och hans
fader, excellensen de la Gardie, såsom
sin sons arfvinge sålde då Kulla
Gunnarstorp och dess dyrbara samlingar
till excellensen Carl de Geer till
Leuf-stad. Den unika tafvelsamlingen skänktes
af honom år 1855 till äldsta
dotterdottern, grefvinnan Elisabet
Wachtmeister, på samma gång han däraf
stiftade ett fideikommiss åt hennes så
väl manliga som kvinnliga
descendenter. Samlingen har nu sin plats på
det Wachtmeisterska fidekommissgodset
Vanås.
Grefvinnan de Geer hyste stort
intresse för de sköna konsterna och
plägade ofta uppköpa konstverk, detta på
en tid, då endast ett fätal personer
inom vårt land hade öppen blick för
dylika ting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
