Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1903 - De stora naturkatastroferna. För Varia af A. E. T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOR DBA FN INGEN PÅ J AM AI K A 1692:
MÄNNISKOR UPPKASTADE I LUFTEN AF DEN
UNDERJORDISKA STÖTEN.
serverats vid dylika tillfällen.
Hafs-bottnens rörelse var så häftig att
skepps-ankaren uppslungades från densamma
öfver vattenytan. På flera ställen såg
man eldflammor slå ut ur marken, och
på andra åter utsprutade ur en mängd
remnor, en fin, hvit sand, likt en
fontän, uppblandad med giftiga gaser.
Man lade märke till att alla solida
och större byggnader först störtade i
spillror, de öfriga husen råkade snart
i brand, åstadkommande en allmän
eldsvåda. Det berättas äfven, huru
ett hand af bofvar, som genom
fängelsets remnande duppo ut därifrån,
begagnade tillfället till plundring. Offrens
antal blef större därigenom att en
mängd människor vid tillfället befunno
sig i kyrkorna, hvilka först instörtade.
Särdeles egendomliga voro
jordbäf-ningens verkningar på världshafven.
Atlantiska oceanen steg och föll 15
meter fyra gånger efter hvarandra, och
orsakade öfversvämningar ända upp i
Bottniska viken. I Vestindien steg
hafvet 6 meter samt var alldeles svart,
och de sjöfarande sväfvade länge i
okunnighet om dessa fenomens
orsaker, ända till dess de nådde land och
fingo veta om händelsen. Ett fartyg,
som befann sig 80 mil från Portugal
skakades så starkt, att man trodde sig
ha stått på en undervattensklippa.
Lissabons förstöring väckte ett
oer-hördt uppseende, samt utgjorde under
mer än tjugo år ett tacksamt ämne
för tidningarne, och flera skalder, bland
dem Voltaire, skrefvo sorgedikter öfver
händelsen.
Flera andra våldsamma jordskalf
hafva sedermera inträffat, såsom i Lima,
Mexico, Jamaika och under de senaste
decennierna i Spanien, på ön Ischia
samt vid Nizza, de sistnämnde ännu i
friskt minne. Alla hafva de företett
samma likheter med hvarandra,
plötsliga stötar, markens remnande och en
gungning i jordytan, som kullkastar
den mänskliga odlingens anläggningar.
Allt efter jordskalfvens olika styrka,
yttra de sig på flera sätt, och
vetenskapen har indelat dem i klasser. Man
talar om horisontala jordskalf, vertikala
jordbäfningar samt hvirflar, af hvilka
de förstnämnda göra den största
skadan. De rusa nämligen fram med en
oerhörd hastighet, likt en dold kraft,
som böjer marken i vågor, hvarigenom
allt kullstörtas. Observationerna öfver
sådana jordskalf visa, hvilken styrka
den inre kraften utvecklar, då den
förmår böja den fasta jordskorpan med
berg, floder och städer likt en elastisk
matta. Vid sådana tillfällen ser man
pelare och kyrktorn svänga fram och
åter, till dess de falla, stora träd böjas
så att topparna beröra marken, och det
är vid sådana jordbäfningar man sett
hela städer råka i gungning, när den
underjordiska svängningen kom.
Den vertikala jordbäfningen däremot,
visar sig på ett annat sätt, nämligen
genom en underifrån riktad stöt, som
i sitt centrum åstadkommer den största
förödelser!, men hvars verkningskrets
därifrån kan utgå öfver en hel världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
