Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1903 - De stora naturkatastroferna. För Varia af A. E. T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvenne makter råkade i tvist om
äganderätten till densamma. Midt under de
diplomatiska förhandlingame om denna
sak, försvann ön igen lika snabbt som
den uppkommit, genom ett jordskalf,
därigenom omintetgörande
underhandlingarne mellan de stridande parterna.
Af alla nyare tidens våldsamma
vulkaniska utbrott, finnes många, som
förorsakat stora härjningar, men intet mera
fruktansvärdt till sina verkningar, än
den katastrof man förra sommaren
bevittnat i Vestindien, genom Martiniques
förstöring. Händelsen är ännu i färskt
minne, och man ihågkommer huru den
8 maj ett utbrott skedde hos den på
ön belägna vulkanen Mont Pelée.
Denna krater har sedan gammalt varit
ansedd som utslocknad och utgjorde en
angenäm promenadplats för invåname,
som nu på ett fasansfullt sätt blefvo
tagna ur sin villfarelse. Det är ej
första gången denna ö hemsökts af
naturkatastroferna, ty vid jordbäfningen i
Lissabon, som genom sin stöt bragte
oceanerna i svallning, steg Atlanten
trenne gånger efter hvarandra, och
öf-versvämmade den södra delen af
Mar-tinique, ett slående bevis på denna
jordbäfnings oerhörda omfång och
styrka.
Det är af intresse att se huru man
trott att öns vulkaner voro utdöda och
insöft sig i säkerhet. En beskrifning
öfver Antillerna från början af förra
seklet innehåller nämligen följande om
de nu så våldsamma kratrame: >På
ön Martinique gifves väl ingen vulkan,
som ännu är i verksamhet, men desto
flera spår af utslocknade, t. ex. hopar
af lavastycken och pimpsten, samt berg,
hvilka på sina toppar hafva utslocknade
kratrar, och därjämte ljumt, hett och
ofta kokande vatten. Allt detta
antyder att ön fordom varit ett hem för
underjordisk eld.» Huru föga anade
man då att en eruption skulle inträffa,
hvilken förstörde alla de byar, som
uppvuxit utmed de forna
kratermyn-ningame. Dessa vulkanernas märkliga
skenbara utslocknande eller långa hvila,
som ofta kan räcka i sekler, är ett af
geologiens sällsammaste fenomen, enär
man ej kunnat finna några lagar för
dessa inre omhvälfningar. För
närvarande synas stora revolutioner försiggå
i jordskorpans porösa delar, och den
glödande centralmassan, ty enligt hvad
den vetenskapliga statistiken meddelat,
har ej sedan urminnes tider så
våldsamma rörelser iakttagits, som hvad
just nu är för handen, enär det
knappast förgår en vecka, utan att man på
något ställe kan anteckna ett eruptivt
fenomen.
Och orsaken till alla dessa
katastrofer?
Det är vattenångan, som
åstadkommer dem. Vetenskapen har nu efter
långa undersökningar funnit hvad som
är anledningen till alla de företeelser
vi känna under namn af jordskalf,
jord-bäfningar samt vulkaniska eruptioner,
hvilka samtliga endast äro yttringar af
en gemensam orsak.
En jordbäfning eller ett
vulkanutbrott uppkommer därigenom, att de i
jordskorpans inre håligheter befintliga
vattenmassorna rinna eller sippra
genom remnor och hål, och då plötsligt
stöta på den glödande massan i
jordens inre eller de varmare delarne af
jordskorpans djupast belägna lager.
Vid beröringen med dessa värmekällor
hvilkas temperatur ofta uppgår till
tusentals grader utvecklas ånga, och med
dess kända kraft söker den att spränga
de omgifvande hindren, hvarvid en
jordbäfning inträffar. Vid en vulkan
sker en dylik ångutveckling oftare,
emedan den glödande massan alltid är
blottad under kratern, hvilken
egentligen kan betraktas som ett verkligt
schakt, genom jordskorpan stående i
förbindelse med centralelden och de i
flytande konsistens befintliga
mineralmassorna. Af dessa orsaker äro
eruptioner talrikare än jordskalf, emedan de
de inträffa vid minsta inträngande af
vatten i en vulkans inre eldstad. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
