Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1903 - Personer och händelser. Af O. H. D. - Afliden konstnär - Afliden hofjägmästare - Utgången adlig ätt - Afliden riksheraldiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARDINAL VAUGHAN.
dels allvarsamma teckningar, tillhörde den
krets af konstnärer, i hvilken konung Carl
XV var själen och utmärkte sig för sina
hästporträtt, i hvilka han förstod att
karaktärisera så väl rasen som individen.
Hästtyper af ädel ras framställde han också på
sina dukar i stallet, på stallgården, i
ridhuset, i cirkus, på kapplöpningsbanan, i
husarlägret — eller väntande nedanför
trappan, utför hvilken godsets unga
härskarinna kommer för att taga en
prome-nadridt, eller kokett dansande med den
unga damen i sadeln, eller gående i spann
framför jaktvagnen o. s. v. Särskildt
förtjänar framhållas hans tafla, föreställande
en gammal kasserad kavallerihäst, som
står bunden på sin magra betesplats och
spetsar öronen och höjer hufvudet, då han
hör trumpetens kända smattrande, eldande
ton och ser en kavalleri trupp spränga fram
nere på landsvägen. Nu hade den gamle
för länge sedan slutat måla och framlefde
sina sista år allmänt vördad och afhållen
för sin stora älskvärdhet och hjärtliga
välvilja.
Den 6 juni afled i
Stock-Afliden hofjåg- holm förste hofjägmästaren
mästare. Herman Magnus af
Peter-sens, född 1843, och
hufvud-man för adliga ätten af Petersens,
inne-hafvare af den vackra egendomen
Ersta-vik i Nacka socken, på hvars mark
Saltsjöbaden anladcs, samt det allbekanta,
gammaldags huset vid Munkbron och Lilla
Nygatan i Stockholm. Den aflidne var
en skicklig seglare och intresserad jägare
och hade genomgått Karlbergs krigsskola
1858. Därefter ägnade han sig åt studier
och aflade 1863 studentexamen, hvarpå
han ingick såsom fanjunkare vid
Lifrege-mentets dragoner. För sjuklighets skull
måste han emellertid redan efter ett par
år taga afsked, men erhöll därpå titel af
kammarherre och utnämndes 1893 till förste
hofjägmästare. Ett år före sin död träf
fades den då ännu blomstrande mannen
af ett svårt slaganfall, som fullständigt
bröt hans krafter och medförde partiell
lamhet. I svenska segelsällskapet var han
ordförande under året 1896 till 1897 och
beklädde därefter posten såsom vice
ordförande, och i svenska jägaresällskapet
fungerade han i nära trettio års tid såsom
sällskapets ordförande. I båda dessa
sällskap åtnjöt den älskvärde och förbindlige
mannen med allt skäl en stor och obestridd
popularitet.
Med förre
generaltulldirek-Utgängen ad- tören, grefve Magnus Daniel
Hg ätt. Ruuth, född den 17
december 1835, död den 11 juni,
utslocknade den grefliga ätten Ruuth. Den
aflidne, hvars syster är änka efter skalden,
grefve C. Snoilsky, ägnade sig åt
sjöman-nayrket och utnämndes, sedan han 1854
utexaminerats från Karlbergs krigsskola,
till sekundlöjtnant vid flottan, där han 1872
blef kapten och ekipagemästare vid
Stockholms station. Han tjänstgjorde därefter
såsom inspektör vid lotsstyrelsen och
utnämndes 1892 till generallotsdirektor, från
hvilken syssla han vid uppnådd
pensionsålder tog afsked. Den aflidne var
inne-hafvare af Ruuthsbo fideikommiss i
Malmöhus län.
Natten mellan den 15 och
Af liden rikshe- 16 juni afled på det
natur-ra/diker. sköna herresätet Nääs i Sö-
dermanland riksheraldikern,
friherre Carl Arvid K tingspor, född den
30 mars 1829. På den militära banan, på
hvilken han ingick 1850, sedan han
genomgått Karlbergs krigsskola, avancerade frih.
Klingspor till ryttmästare vid
Lifregemen-tets dragoner, därifrån han 1881 erhöll
afsked med majors rang. Frih. Klingspors
intresse väcktes emellertid tidigt af
genealogisk och historisk forskning, och snart
fäste han också genom sina skrifter af ge*
nealogiskt, gods historiskt och heraldiskt
innehåll uppmärksamheten till den grad
på sig, att då riksheraldikern, frih.
Stiern-stedt, 1880 afled, han befanns själfskrifven
till hans efterträdare. Hans verksamhet
har icke heller varit obetydlig, och bland
de af honom utgifna verken må särskildt
framhållas Sveriges ridderskap och adels
vapenbok, (1885—1890); Den med
skölde-bref förlänade men ej å riddarhuset
introducerade svenska adelns ättartaflor;
Upplands herregårdar; Baltisches Wappenbuch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
