Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7, juli 1903 - Lappland-Express. Några bilder från jordens nordligaste turistbana. Af Carl Forsstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som njöto af dess natursköna läge
intill det imposanta Dundret, dess
om-gifvande vackra småsjöar, dess idylliska
frid; nu för tiden intresserar det kanske
mer som en af centralpunkterna för
det moderna Lapplands utveckling, en
grufstad, med turisthotell, eleganta
villor och mindre eleganta, men kanske
mer pittoreska kåkar.
Så löper expressen vidare genom
allt vildare trakter. Naturen blir
ödsligare, otillgängligare, ju mer man
nalkas högfjällsplatån. Barrskogarna äro
borta, björk och viden ha intagit
deras plats, och i sänkorna härska
hvitmossan, hjortron, andromedor, pors,
starrgräs och andra till mymaturen
hörande plantor. Grå och bruna
färgtoner äro förhärskande, men här och
hvar står på sluttningarna fjällbjörken
i sin ljusgröna vårskrud, liksom den
krypande, mörkare dvärgbjörken
utmed banvallen, och får man tillfälle
att från stationerna göra afstickare in
i fjälldalarna, där skydd finnes mot
den bitande stormen från de stora
vidderna, finner man att Lapplands
härliga flbra redan fått sina gula
violer, hvita saxifragor och korneller m. fl.
i blom. De äro förelöpame till den
ståtliga angelikan, till den granna
Mul-gedium, till fjällranunkler, fjällsippor
och gentianor, — allt företeelser, om
hvilka, jämte det rika och intressanta
djurlifvet, den vetgirige turisten ej
försummar att taga kännedom.
Men då gör han bäst att lämna sin
plats på Lappland—Express, t. ex. i
Kiruna, där ju malmbergen med alla
anstalterna för deras tillgodogörande
lämna en särskild attraktion, eller i
Abisko, Björkliden eller Vassijaure.
Torneträsk, Lapplands kanske vackraste
sjö, ligger alldeles i närheten af dessa
stationer, omgifven af sin storslagna
fjällkrans, lockande med sina möjlig-
heter för gifvande fiske. I grannskapet
af Abisko och Vassijaure har Sv.
Turistföreningen sina väl inredda stugor,
som inbjuda till längre uppehåll, med
fjällbestigningar, exkursioner till
traktens lappvisten o. s. v. Mindre af
turist- än nationalekonomsikt intresse
har det i Kiruna varit, liksom det
några timmar senare blir i Narvik,
att iakttaga de i samband med
malm-lagrens tillgodogörande befintliga
vittnesbörden om storindustriens intåg i
Lappland. Man undrar härvid
ovillkorligen, om framtiden lika otacksamt
och illvilligt som samtiden skall
bedöma den man, som enligt vårt
förmenande bör hafva sitt namn i
Lapplands häfder inristadt vid sidan af
Samuel Hermelins. Det namnet är G.
E. Broms.
Lappland-Express fortsätter
emellertid sin fard till Riksgränsens station,
som äfven sommartiden verkar nästan
som ett arktiskt vinterkvarter, och
därifrån genom ett tjugutal tunnlar och
uppe på branta fjällsluttningar ner
genom Rombaksbottens och Hundalens
djupa och trånga, af storslagna
fjäll-formationer omgifna dalar. Det är ett
stycke äkta norskt, eller snarare
ofo-lofotiskt landskap, som slutar med den
genom svensk företagsamhet på ett
fåtal år uppståndna staden Narvik — som
dock var nästan för norsk eller färsk för
att vi där skulle trifvas. Vi längtade
åter till Lappland och följde därför
expressen på dess retur.
Andra resande vilja vi däremot råda
att ej vara så snabba i vändningarna,
De böra inrätta sig att stanna några
veckor i Lappland. Ty ehuru mygg
och andra insekter, enligt själfve Linnés
utsago, ha för vana »att öfverfalla folk,
så att man hjärteligen jämrar sig», så
är det landet ett härligt land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
