Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, september 1903 - Den förnäma romarinnan under kejsar Augusti tid. Af G. Boissier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En förnäm romares dag börjar
mycket tidigt, ty redan vid själfva
daggryningen befinner han sig i sitt
Atrium, väntande på, att hans klienter
skola komma och hälsa på honom.
När han slutat sin mottagning går han
ut, eskorterad af dessa klienter, för att
begifva sig till forum, där han finner
den stora folkmassan församlad,
dom-stolame redan fullsatta af människor
och domarne sittande på sina stolar.
Samtidigt har hans hustru stigit upp
och genast börjat sin toalett. Detta
är nämligen en mycket viktig sak,
hvilken sysselsätter en mängd unga
slafvinnor, de flesta härstammande från
Orienten.
Då principen om arbetets fördelning
har gjort sig öfverallt gällande inom
de romerska hemmen, har hvar och
en af dessa slafvinnor sin särskilda
funktion. Somliga hafva till åliggande
att underhålla och se om klädningarna
eller att vårda juvelerna; andra hafva
återigen sig ålagd tillsynen öfver smink
och parfymer, under det att somliga
slutligen hafva att tillaga ett slags
deg, genom hvilken den af nattens
strapatser medtagna hyn kan uppfriskas.
Ovidius har angående denna deg, som
appliceras på huden, lämnat till
eftervärlden ett recept. Andra — och
dessa äro de mest värderade och
eftersökta — känna till konsten att
konstruera hela dessa koaffyrbyggnader,
som vid denna tid började att komma
på modet. Härtill fordrades också
mycket både smak och omsorg. Det
kräfver nämligen ej någon så liten
omtanke att finna reda på den koaffyr,
som är passande för hvart och ett
ansikte, och isynnerhet att kombinera
ihop och blanda det naturliga håret,
när detta ej är tillräckligt, med dessa
blonda chevelyrer, som man skickar
efter från Germanien och hvilka säljas
på en särskild saluplats, i närheten af
Herkules’ och Musernas tempel.
Medan man sysselsätter sig med
detta grannlaga arbete, följer härska-
rinnan i sin spegel med de framsteg,
som denna koaffering gör, tagande
samtidigt ett och annat råd af några
trotjänarinnor, som stå omkring henne.
Tiden flyr emellertid undan, oci
den förnäma damen, som vill, att man
skall uträtta mycket väl denna tjänst
åt henne, men att man på samma
gång skall skynda sig, börjar ledsna
och blifva uttröttad. Långsamheten
uppretar henne, och vid den första
tafatthet eller drumlighet, som begås,
är det slut med hennes tålamod. Man
har sett exempel på, att det funnits
sådana, som glömt sig ända därhän,
att de misshandlat sina slafvinnor, och
stuckit in knappnålar i deras kött; och
det har funnits en, som dref grymheten
så långt, att kejsar Hadrianus
lands-förvisade henne från Rom för sex år.
Jag förmodar emellertid, att vår
romarinna har en mycket mildare
karaktär och att hon, om hon ej känner
sig tillfredsställd, skall åtnöja sig med
att endast utdela bannor.
Men hvarför är hon då vid så dåligt
humör och hvarifrån kommer hennes
otålighet? Jo, orsaken därtill är, att
promenadtimmen är inne. Bruket nu
för tiden hos oss är ej att man gör
sin promenad i vagn kl. åtta på
morgonen; men uti Rom, där lifvet
afstan-nar samtidigt med solens nedgång,
måste man lefva fort, om man ej vill
förlora sin dag. Fruntimren stiga upp
i sin bärstol, som bäres af sex å åtta
starka och kraftiga slafvar, Syrier eller
Liburner, hvilka äro iklädda rika
livréer —, och låta sig bäras till det ställe,
där den förnäma världen samlades.
Man hade ej i Rom, såsom nu för
tiden i allmänhet i Europa, den vanan
att gifva åt staden utseendet af
landsbygd. Man såg nämligen ej där,
isynnerhet på Augusti tid, dessa stora
parker, som nu pryda våra hufvudstäder.
Hvad man då dekorerade med
namnet trädgård, var på sin höjd några
rader träd hvilka omgåfvo
pelargån-game vid Campus Martius. Men om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
