Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1903 - Personer och händelser. Af O. H. D. - Fyrtio år på tronen - Frankrike och Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 30 oktober hade jämt
Fyrtio år på fyrtio år förflutit, sedan
helle-tronen. nernas konung Georg I, förut
prins af Danmark, landsteg i
Pireus* hamn och höll sitt högtidliga intåg
i Atén. Konung Georg är således den
europeiska monark, som — hans fader
den danske kungen, som besteg tronen
den 15 november 1863, icke undantagen
— näst kejsar Frans Josef regerat längst,
ehuru han är född den 24 december 1845
och således ännu icke mera än 58 år
gammal. Det länder konung Georg till
icke ringa ära, att han kunnat bibehålla
sig på tronen i ett land, där politisk
sans just icke
tillhör de mest
utmärkande dragen. Han
har också såsom
regent öfver ett af
ett långvarigt
befrielsekrig förvil-dadt folk, som
afsatte och ur landet
utdref hans
företrädare, kung Otto,
ådagalagt ett
mindre vanligt mått
af klokhet och takt,
på samma gång
han lyckats lotsa
nationen fram
mellan klippor, som
mer än en gång
hotat densamma
med undergång
och anarki.
Förmäld med ryska
storfurstinnan
Olga, en kusin till
tsar Alexander III,
har han med
henne sex barn, fem
söner och en
dotter, prinsessan
Marie, förmäld med
ryske storfursten
Georg. Äldste
sonen Konstantin,
som är hertig af
Sparta, har till gemål prinsessan Sofia af
Preussen, tyske kejsarens syster, och har
med henne fyra barn. Konungens andra
son Georg har allt sedan 1898 i december
varit makternas öfverkommissarie på ön
Kreta.
Aldrig har besöken mellan
Frankrike och Europas monarker
återkom-Ita/ien. mit oftare än på senaste tiden.
Att kejsar Wilhelm hedrar
sina grannar och vänner med täta besök,
har världen för längesedan blifvit för
mycket van vid för att däri spåra något
utomordentligt. Hans föredöme har
emellertid manat till efterföljd, och sålunda har,
snart sagdt, hela
den furstliga
världen en tid varit
stadd på resande
fot för att göra
visiter och
kontravisiter och i de
hufvudstäder, de
besökt, föranledt
festliga
anordningar, hvilka
emellertid genom att
upprepas alltför ofta
börja bli en smula
schablonmässiga.
Sålunda har de
europeiska
monarkernas Nestor, den
gamle kejar Frans
Josef, mottagit först
sin tyske kejserlige
allierade, därpå den
engelska konungen,
så den ryske
tsaren och slutligen
också konungen af
Belgien, sin
sonhustrus fader. Det
ser dock icke ut,
som om hans
majestät, belgarnes
konung, varit en
alltför välkommen gäst
hos den gamle
kejsaren, och, san-
DROTTNINGEN AF ITALIEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
