Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1903 - Vindarnes lagar och luftkretsens utforskande. Af A. E. T. Olan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetenskapen utan tvifvel en dag skall
blifva i stånd att finna atmosfärens
strömningslagar så, som den redan
funnit hafvets, ehuru detta på grund af
luftens långt större lättrörlighet är ett
mäcket svårare arbete.
Den meteorologiska forskningen har
under de senare åren alltmera gått
framåtf och man har genom en mängd
nya experiment försökt att uppnå en
del resultat, som förut voro omöjliga.
Si synes t. ex. huru i de stora
kulturländerna den moderna luftseglingen i
ett slag ryckt framåt genom
ballongklubbar samt internationella föreningar,
hvilka haft till syfte att gemensamt
genom ballonguppstigninggar utforska
luftens högre lager, samt de
egendomliga vindförhållanden som synas råda
därstädes. Den franska
luftseglarklub-ben, som stiftades 1899 har under de
år som förflutit, redan fått flera
efterföljare inom skilda land, ocb nu senast
har Sverige genom grundandet af
Svenska aeronautiska sällskapét intagit en
plats bland de luftseglande nationernas
led.
Den meteorologtekt-vetenskapliga
prägel, som dessa företag besitta, har gjort
att ballongresorna omfattats med ett
lifligt intresse af fackmännen å detta
område, och den förut sportartade
luftseglingen har därigenom inträdt i en
ny riktning, och synes vara väl
förtjänt af den uppmärksamhet, samt det
ekonomiska understöd som kommit den
till del från myndigheternas sida i flera
länder. Hvad som förut var ett
dyrbart nöje för ett fåtal, och ett
skådespel för mängden, har därigenom
numera blifvit ett af forskningens
förnämsta medel, ty endast genom
ballongen är man i stånd att i många
fall erhålla tillfredsställande
instrumentella uppgifter om luften på ett
område, som annars ligger utanför de
meteorologiska observatoriernas
verkningskretsar.
Man har dock nu på sista tiden
sökt att i viss mån utsträcka omfånget
af observationerna genom en del nya
metoder, hvilka ej äro så invecklade
och dyrbara som
ballonguppstignin-game, och hvilka kunna utföras vid
alla tillfällen på ett observatorium,
lämnande en fortlöpande serie af
mätningar samt exakta uppgifter i de
önskade frågorna, till skillnad från
ballongfärdernas temporära natur.
Dessa nya metoder utgöras först och
främst af de moderna
drakobservatio-nerna och uppsläppandet af s. k.
un-dersökningsballonger hvilket utförts från
observatorierna i Trappes vid Paris och
i Danmark, samt af de anläggningar
utaf meteorologiska institut, som blifvit
gjorda på höga bergstoppar och
platåer å de mest skilda delar af jorden
såsom Sonnblickobs. Ben Nevisobs i
Skottland, Janssensobs på Mont Blanc,
Abbas tumanobs i Kaukasus
Areqvipa-obs i Peru samt El Mistiobs i Amerika
beläget på en höjd af 6,000 meter
öfver hafvet.
Vetenskapsmännen hafva nämligen
numera kommit till insikt om, att en
fullt tillförlitlig teori för väderlekens
växlingar samt de ändringar, som
ständigt inträffa i atmosfären, ej kan
uppställas förr än man erhåller noggranna
uppgifter om hvad som försiggår i
luften på några kilometers höjd öfver
jordytan. Då först skulle de nuvarande
väderleksförutsägningarne erhålla ett
bestämdt värde, ty de förut använda
jordbundna instrumenten visa endast
växlingarne af köld och värme samt
barometerståndet invid marken, men
lämna ingen underrättelse om
tillståndet på de höjder där de stora
luft-strömmarne röra sig, som framkalla de
egendomliga köld- eller värmeböljor,
hvilka ofta kunna sträcka sig öfver en
hel världsdel, utöfvande det största
inflytande på väderleken vid jordens
yta.
Det är med tanken på detta
önskemål inom vetenskapen som de nya,
i den högre atmosfären försiggående
observationerna tagit sin början, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
