Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1903 - Vindarnes lagar och luftkretsens utforskande. Af A. E. T. Olan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
et mesuns de la Francej fattes d
Trap-peSj som jämte en inledande
introduktion, kommer att utgöra en
sammanfattning af nutidens förnämsta
meteorologiska arbeten i en kronologisk tabell.
De ändlösa uträkningarne och kalkylerna,
samt korrekturarbetet utföres af en svensk
vetenskapsman, filosofie kandidaten Axel
Egnellj hvilken efter studier i Uppsala,
är 1899 kallades att deltaga i M. T.
de B:s arbeten vid Trappes.
Hr Egnell, som förra året bevistade
den meteorologiska kongressen i
Berlin, har själf nyligen framträdt som en
forskare inom det meteorologiska
området, då han inför Institut de France
demonstrerat en af honom gjord
upptäckt om vindarnes tilltagande styrka
på olika höjder: »Sur la variation de
la vitesse moyenne du vent dans la
verticale», som afhandlingens titel
lyder, och hvilken nu blifvit intagen i
nämnda vetenskapsakademis handlingar.
Denna skrift är stödd dels på de
observationer hr Egnell företagit i Uppsala,
i Trappes samt vid Eiffeltornets topp,
där en mängd själfregistrerande
instrument befinna sig på en höjd af 300
m. öfver jordytan, dels på de
underrättelser om meteorologiska förhållanden,
som ingått från andra världsdelar, och
den innehåller en ny lag inom
meteorologien som förut varit okänd för
vetenskapen.
Sedan dessa undersökningar af M.
Teisserenc de Bort nu pågått i många
år vid Trappes, beslöt denne
vetenskapsman att söka ernå en ännu större
fullkomlighet i observationerna, och om
möjligt söka erhålla nästan ständiga
och oafbrutet fortsatta mätningar af
vin-darnes och molnens gång. Detta kunde
blott ernås på en plats, där ständig
vind rådde för de meteorologiska
dra-karnes drift, och hvarigenom man kunde
hoppas, att med få uppehåll erhålla en
fullständig kedja af nästan dagliga
regi-streringsuppgifter. M. Teisserenc de
Bort beslöt att göra detta nya företag
internationellt till nedbringande af kost-
naderna och af denna anledning inbjöd
professor Mascart, ordförande i den
internationella meteorologiska
kommittén, å Franska Republikens vägnar
Danmark och Sverige att tillsammans med
förstnämnda land utföra observationer
i meteorologi.
De erforderliga medlen anskaffades
därigenom, att man i Danmark
beviljades jo,ooO kr. af riksdagen ur de
s. k. universitetsmedien, samt dessutom
på privat väg erhöll 7,500 kr., i Sverige
skänkte en person som ville förblifva
onämnd 20,000 kr., man känner ännu
ej den ädle donatorns namn, ej en
gång meteorologerna själfva veta det.
I Frankrike åstadkoms genom
nationalsubskription omkring 15,000 kr. och
resten af alla utgifter, hvilka uppgå till
en afsevärd summa, hafva bestridits af
M. Teisserens de Bort personligen.
Dessutom har den danska marinen gratis
utlånat en kanonbåt till de
observationer, som företagas på hafvet, och
det synes häraf huru företaget rönt ett
stort tillmötesgående från alla håll.
Den af de tre olika länderna utsedda
undersökningskommissionen. best ående
af M. Teisserenc de Bort, professor
Hildebrandsson, samt direktör Poulsen
beslöt efter längre öfverläggningar, att
förlägga det nya institutet till den jutska
halfön, emedan denna utgör Europas
blåsigaste trakt, ett förhållande, som har
sin orsak i de stora oväderscentra, hvilka
under sin färd från Nordsjön alltid
stryka fram öfver detta land. Dessutom
är landskapet så lågländt, att vindens
riktning bibehålies utan hinder af
bergskedjor eller kuperad terräng, hvilket är
af vikt vid undersökningarne på det
meteorologiska observatoriet, som fordrar
ständiga vindar till drakarnes drift.
Man har redan för länge sedan talat
om, att använda dessa nästan
oupphörliga vindar i industriens tjänst, och
särskildt har prof. La Cours i Asko?
förslag, om upprättandet af stora
väder-kvarnsstationer, tillvunnit sig
veder-börandes intresse, ehuru det af bristan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
