Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1904 - Den halte Eros. Novell af Mark Stern. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HALTE EROS
33
»Nå, det var ju att vänta! Var inte
Rut Schiirer där?»
En hastig rodnad drog öfver fru
Annas ansikte och försvann igen.
»Ja. Känner du henne?»
»Litet, ja. Är Henry inte hemma
än ? Jag har köpt snöklockor åt honom
det är ju hans förtjusning. Fadda
blommor!»
Henry kom hem och middagen
anmäldes serverad. Man åt under
tystnad. Efter maten bars kaffet in i
Henrys rökrum. Gunilla märkte att Anna
undvek att tala med sin man — »seså»,
tänkte hon, »nu är det något igen!»
Hon reflekterade öfver sin svägerska:
att hon stod ut med sitt lif! Läsa gjorde
hon aldrig, möjligen kunde hon någon
söndag ertappas med en roman af
Flygare-Carlén för att döda tiden. På
teatern gick hon sällan, ansåg det vara
bortkastade pengar och dessutom finare
att endast ha smak för hemlif. Hon
tyckte dock om att vara bortbjuden,
sitta med likasinnade fruar och tala
om skandalerna från hofsocieteten eller
artistvärlden, hvilka båda voro henne
lika okända. Hemligen tackade hon
väl då Gud för att hon själf fick lefva
ett oförvitligt lif. Om söndagarne gick
hon i kyrkan och hörde någon omtyckt
predikant. Men förresten? Med
outtröttlig flit satt hon och sydde, gick så
ärenden i bodar eller på visit till de
fruar som Gunilla kallade likasinnade
och beklagade sig där öfver lifvet i
allmänhet, hvarmed menades Henry.
»Det är synd om henne», tänkte
Gunilla. Hon kröp upp i soffhörnet
och tog fram ett cigarettetui samt
tände en Commerce — brodern hade
endast cigarrer hemma. Anna hade
en liten hvit virkning och arbetade.
På hennes ena kind glödde en röd fläck.
Taklampan var tänd och genom dess
gula fransar spred sig ett varmt ljus
öfver rummet. Henry rökte med
blicken tankspridt sökande bland de blå
rökslöjorna. Han hörde de båda
kvinnornas röster, när de nu börjat prata,
och systerns korta skratt som ofta kom
utan skenbart motiv. I kakelugnen
brann en brasa och värmde skönt hans
ben, som han höll utsträckta. Han
öfverlade med sig själf om att gå ut
en stund i afton sedan han följt systern
hem, tänkte på ett par vänner, hvilka
han just dag kunnat trifvas med . . .
Tja.
Genom den svajande cigarröken såg
han väggens tapeter, något godtyckligt
stiliseradt blomstermotiv ur hvilket han
letade fram människoprofiler och så,
längs en böjd stjälk, en eterisk
kvinnokropp som längtansfull sträckte sig
uppåt.
Hans öga smekte de långa linierna,
som han dagligen, oföränderligt
återfann på sin vägg.
Han tänkte på att Anna och han
talat om att byta våning. Egentligen
trifdes han i den här, han var van
vid den och höll af sitt rum. Han
tyckte föröfrigt icke om förändringar,
särskildt en flyttning var då någonting
förskräckligt — han mindes den förra
då han en hel vecka gått husvill u*
rum i rum och slutligen flytt alltihop,
bott på hotell och ätit ute, tryckt af
fruktan för att gå hem igen och
uthärda hustruns bitterhet öfver
deserteringen . . . Han makade sig lättjefullt
ännu bättre in i länstolen och sökte
med blicken åter den eteriska
kvinnokroppen, som längtansfull sträckte sig
i tapetens mönster.
Han drog ett par djupa bloss ur
cigarren. Hvilken njutning, tänkte
han makligt. En näsvis föreställning
tvingade sig på honom och kom
honom omotiveradt att sammanställa
fröken Rut Schiirer med tapetfiguren. . .
Då hörde han bjärt hustruns röst i
tystnaden:
»Den där flickan Schiirer, hvad är
det egentligen för en?»
Han märkte af det nervösa tonfallet
att frågan varit länge betänkt och han
tyckte sig ha väntat den. Med
kvinnligt träffsäker instinkt måste Anna ju
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
