Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2, februari 1904 - Från en japansk konsthandtverkares atelier. Af Herberg G. Ponting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pålägges mera emalj, hvarpå följer
förnyad bränning, och så fortgår
proceduren undan för undan ända tills
man efter den sista och mest
maktpå-liggande fyllningen nått upp i ytan.
Efter sista bränningen är ytan ännu
grof och skroflig och måste under
dagar och veckors tid underkastas
slip-ning med pimpsten och vatten för att
öfverallt få samma tjocklek. Detta
sker för hand och fordrar stor
skicklighet, ty skulle emaljen råka slipas
tunnare på något ställe än på ett
annat vore hela arbetet fördärfvadt.
Slip-ningen går så långsamt, att resultatet
af en hel dags arbete knappast är
skönjbart. Hvartefter ytan dag efter
dag blir slätare, slipas med allt
finare och finare pimpsten, så att den
hvarmed slipningen afslutas, är för
känseln så len som silke. Nu återstår
blott den slutliga finpoleringen med
crocus martis, hvarefter arbetarens
verk är fullbordadt och visar då en
yta så glatt och felfri som en optisk
lins. Namikawa, som likväl dag ut j,
och dag in öfvervakat arbetet i alla ’ \\
dess fullbordningsstadier, verkställer
n-nu slutbesiktningen, och om det far- ^
diga föremålet vinner hans godkän- \
nande, inslås det i bomullsvadd och j,
insvepes i gult tyg och får sin plats <
i den öfriga samlingen i hans bostad. ; <
Bränningsrummet företedde samma I
putsade och fläckfritt rena utseende I
som ateliern. I midten stod en liten
ugn, bredvid den en i marken
nedsänkt vattenbehållare, och vid ugnens
ena ända en hög af uppstapladt
bränsle. Vissa färger äro vida svårare att
arbeta med än andra; att bränna de
olika nyanserna af gult erfordrar den
högsta grad af vana, och dock händer
stundom att äfven den största
skicklighet härvidlag kommer till korta.
Namikawa visade mig ett vackert
stycke arbete, det var ett mönster
framställande ett lönnträd i hösfclräktens
praktfulla färgskiftningar mot gul
botten, det hade tagit flera månaders mö-
80
VARI A
NAM1KAWAS HEM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
