Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, mars 1904 - Haploteuthis Ferox. Af H. G. Wells. Öfversättning af Wentzel Hagelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
VARI A
fanns det tio personer i den andra
båten, och dessa olyckliga hafva sedan
den dagen för visso icke låtit höra af
sig i trakten af Sidmouth. Kusten
mellan Seaton och Budleigh
Salter-ton undersöktes under hela natten af
fyra kustbevakningsbåtar, hvilkas
manskap var beväpnadt med
harpu-ner och huggvärjor; och senare på
kvällen följdes dessa af ett antal
särskilda expeditioner med liknande
utrustning och organiserade på enskildt
initiativ. Fison deltog icke vidare i
någon af dessa expeditioner.
Mot midnatt hörde man rop af
förskräckelse, som kommo från en
farkost ett par sjömil borta på hafvet
sydost om Sidmouth, och man såg en
lanterna svänga på ett besynnerligt
sätt upp och ned och från höger till
vänster. De närmaste båtarne
skyndade ditåt. De oförsiktiga
lustfarar-na, en sjöman, en präst och två
skolgossar, hade i själfva verket sett
odjuren passera under deras båt.
Kreaturen voro, tyckes det, såsom
flertalet organismer på hafsdjupen
fosfo-rescerande och de gledo fram på
omkring fem famnars djup som
månskensvarelser i vattnets skuggor med
tentaklerna indragna och liksom
sof-vande, oafbrutet rullande och
styrande mot sydost, hela skaran i vinkel
bildande liksom en kil.
De uppskakade människorna
berättade med gester och skrik hvad de
sett åt folket i den första båten, som
hann fram till dem, sedan åt den
andra båten, och slutligen hade en liten
flottilj på åtta à tio farkoster samlats
på ett ställe, och i den stilla natten
ljöd ett tumult likt det orediga bullret
på en marknadsplats. Man var föga
eller alls icke hågad att följa
odjursskaran, i afsaknad som man var af
sådana vapen och den erfarenhet, som
skulle behöfts för en så farlig jakt,
och sålunda — helt säkert med en viss
tröst — anträdde båtarna återfärden
till hamnen.
Det återstår att nämna det som vid
detta märkliga fiendtliga infall är det
kanske mest förvånansvärda. Man har
sig ej det minsta bekant angående
odjursskarans vidare rörelser, oaktadt
hela västkusten hade varit på
skallgång för att upptäcka dess spår. Men
det är kanske af en viss betydelse att
en pottfisk den 3 juni syntes invid
Sark. Aderton dagar efter
händelserna i Sidmouth kastades en lefvande
Haploteutis upp på sandbankarna vid
Calais. Den var lefvande, ty flere
vittnen sågo dess tentakler röra sig
konvulsiviskt af och till, men det är
troligt att den var döende. En man
vid namn Pouchet grep sin bössa och
dödade den med ert skott.
Detta var sista gången man sett en
lefvande Haploteuthis. Man har ej
sett någon sådan vid Frankrikes
kuster. Den 15 juni uppkastade hafvet
ett nästan helt kadaver af ett af dessa
vidunder invid Torquay och
några dagar senare påträffade en
farkost, tillhörande stationen för
hafs-biologi på väg till Plymouth, en bit
af ett sådant djur, stadd i förruttnelse
och djupt sargad af något huggvapen.
Den sista dagen i juni slutligen
inträffade det att en artist, Egbert
Ca i ne, som badade nära Newlyn,
plötsligt upplyfte armarna och
försvann i djupet. En vän, som badade
tillsamman med honom, gjorde ingen
som helst ansträngning för att rädda
honom, utan skyndade så fort han
kunde till stranden. Detta är det
sista faktum, som kan ställas i
sammanhang med den märkliga
uppenbarelsen af dessa hafsvidunder. Man antar
— och med rätta, få vi väl hoppas —
att de, och det för alltid, återvändt
till de dunkla hafsdjupen, därifrån c’e
hade kommit så mystiskt och
ovän-tadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
