Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3, mars 1904 - Personer och händelser - Japan och kriget med Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 VARI A
JAPANSKT KRIGSFARTYG UNDER BATALJ. EFTER EN JAPANSK TECKNING.
segern, den må tillfalla den ena eller
andra af de stridande makterna.
Europa står nämligen med sina intressen
och sympatier deladt mellan Japan
och Ryssland. Med den första
makten sympatisera de makter, som föra
kulturens, frihetens och den
framåtskridande utvecklingens talan, i första
rummet England och Amerika. Upp till
Ryssland blicka däremot alla
reaktionens, stillaståendets, klassväldets,
privilegiernas, militarismens, byråkratismens
och absolutismens anhängare, således
anhängarne af alla de mörka makter,
som ännu så hårdt trycka på och hindra
de europeiska folkens framåtskridande.
I spetsen för dem går Preussen, hvars
gamla vänskap och tillmötesgående mot
Ryssland icke heller nu, trots
förbundet med Frankrike, förnekar sig. Har
icke den preussiske monarken sändt
den moskovitiske själfhärskaren en hjälm
till uppmuntran, medan hans regering
inlägger ett berömvärdt nit att hindra
ryska undersåtar, som ådragit sig sin
regerings misshag, att undgå denna
senares hemsökelser och den tunga
vandringen till Sibirien eller den
hopplösa inspärrningen i ett ryskt
statsfängelse. Men medan krigets tärningar
där borta i Östern envist fallit Ryssland
emot, och Port Arthur, som skulle vara
skölden för Rysslands ställning i
Mand-schuriet, synes på väg att öfvergå i
Japanernas händer, söka de europeiska
makterna, efter hvars och ens ställning
och förmåga, vidtaga anstalter till skydd
för sin neutralitet. Den ton, som
anslås af den europeiska pressen, är i
allmänhet tämligen reserverad. Det ser
nästan ut som om Japans framgångar
och det eftertryck, hvarmed det följt
gamle kung Göstas råd att "hötter
grannen, så slå till", väckt en
obehaglig öfverraskning i Europa. Man har
så länge vant sig att med förnäm
öfver-lägsenhet se ned på alla främmande
folkslag, och de lättköpta framgångar,
europeiska makter vunnit mot asiatiska
folkslag, och särskildt Kina, ha icke
varit ägnade att minska denna
ringaktning. Nu står man emellertid inför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
