Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1904 - Jules Verne. Af A. E. T. Olan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULES VERNE
231
intryck, så är det Jules Verne. Han
höjer sig öfver hvardagligheten med
diktarens originalitet, dock utan att
söka en psykologisk behandling af de
i romanerna förekommande
personerna, ty han är främmande för de
känslostämningar och själsskildringar, som
tillhöra litteraturens område, och hvari
dess utöfvare excellera i alla
tonarter. Jules Verne är en handlingens
man, och hans hjältar hafva ej någon
tid öfver för något, som ingriper i
deras jäktande kamp mot målet.
I likhet med Walter Scott, hvilken
författares största litterära svaghet
jämte långtrådigheten, är den något
kalla och vattenlagda behandlingen af
hjärtats känslor, har Jules Verne ej
något sinne för skildringar af erotiken i
sina arbeten, och det vore nästan
oegentligt att benämna dessa »romaner»,
om ej deras utförande i sin helhet
rättfärdigade detta namn. Det är lätt
att förstå den tankegång, som ligger
till grund därför. Jules Verne vill vara
de ungas författare, och anser dem
ännu när de läsa hans arbeten, kunna
undvara skildringarne af
människosjälens mera invecklade mysterier, så som
dessa framställas af de verkliga
romanernas författare. För öfrigt
utvecklar Jules Verne en fin och känslig
uppfattning af de ideellare ämnen,
som förekomma i hans böcker, och
den man, som började sin bana som
teaterskribent, saknar ej förmåga att
omfatta ett mera svårbehandladt stoff.
Jules Verne är ofta spekulativ,
sär-skildt när det gäller praktiska saker,
men han är ingen utopist eller
drömmare, utan en realitetens man, trots
det fantastiska, som ofta framträder.
Han profeterar t. ex. om hvad som
skall ske år 2894 i »Universalstaden».
Då fara luftexpresser genom rymden
med 100 mils fart i timmen, och då
skola människorna kunna på afstånd
samtala med och se hvarandra, genom
ett underbart instrument,,
accumulato-rer, uppsamla solens ljus och gör det
användbart i industriens tjänst,
alltsammans saker, som tillhöra
framtidens uppfinnare att utföra, och som
Jules Verne tror skola blifva
förverkligade, ty han säger: »Jag tillhör en
generation, som beundrar de båda
snillena Stephenson och Edison. Jag
har blifvit vittne till deras förvånande
uppfinningar, för hvilkas utförande
Amerika går i spetsen med de
flyttbara hotellen, de
smörgåsfabriceran-de apparaterna, de rörliga
trottoarerna, tidningarne, tryckta på
bakelsepapper med chokoladsvärta, och
hvil-ka först läsas och sedan ätas».
Jules Vernes arbeten omfatta dels
en serie som rör sig å uppfinningarnes
fält, där han utvecklar
framtidsdrömmar, dels en annan följd, där
reseskil d r i n g e n fått utgöra romanens
»raison d’etre», och där författaren
begagnat sig af de uppgifter, som
meddelats honom af hans vän Elise
Re-clus, nutidens ryktbaraste geograf.
(Under den gemensamma titeln U n
-derbara resor hafva dessa
arbeten utkommit i vårt land på
initiativ af Nordenskiöld). Bland »Foyages
extraordinaires» finnas många, som
äro af stort värde genom de
forskningsdetaljer som däri meddelas,
såsom Kapten Hatteras, där en
fullständig öfverblick utaf den
moderna polarforskningen erhålles intill
Nordenskiölds och Nansens tid, med alla
detaljerna ur en ishafsfärds utrustning
och plan.
Resan till jordens
medelpunkt gifver en skildring af
geologien, samt den gradvisa
förändringen af jordens inre utseende,
alltsammans inom ramen af en
äfventyrsbe-rättelse. Vi hafva förut omnämnt
»Fem veckor i ballong», huru en
upptäcktsfärd företages af en forskare
genom Saharaöknen i ballong, och
hvari-genom de faror som hotade Stanley
m. fl. undvekos — en metod att
rekommendera åt kejsar Jacques I,
hvil-kens härskarvärdighet ännu synes va-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
