Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1904 - Litteraturkrönika, af Jacobine Ring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
253
under: H. Ekelunds I
dagbräckningen, en social vidräkning.
Den för arbetarfrågor och sociala
spörsmål af gammalt varmt
intresserade författaren har i denna bok
skapat ett verk, som är rikt på ädla och
upphöjda tankar. Det är möjligt, att
man kommer att kalla de åsikter det
förfäktar för utopier. Det är ju
vanligt att se tankar, som visa litet vidare
vyer än de, som egas af dagens krassa
intressepolitici, tilldelade den
hederstiteln. Men de må kallas utopier
eller ej, tankar med fri och bärande
makt, ideal som syfta längre än till
det närmaste lilla intresset, äro
nödvändiga för folk som individer, om
de icke skola fastna i liknöjdhetens
träsk eller gå vilse i egoismens
sterila ödemarker.
Det är många af de frågor, som i
vår tid kallas brännande, författaren
behandlar: arbetarfrågan,
nykterhetsfrågan, fredsfrågan m. fl. Men de
äro icke för honom teoretiska frågor.
Han ser icke samhällsproblemens
lösning i omfattandet af den ena eller
den andra teorien. De äro för honom
lefvande makter, och räddningen från
den intressepolitikens försumpning,
ur de egoismens ödemarker, som
breda ut sig allt vidare, ur alla de
missförhållanden, som öfverallti vårvärld
skapat ett, lika berättigadt som
naturligt, jäsande missnöje, finner han
icke i yttre omgestaltningar utan i
omskapandet af den grund, på
hvilken alla samhällen, med förhållanden
och missförhållanden, innerst hvila:
folkkaraktären, i sin ordning ett
resultat af individernas i handling
omsatta lifsåskådning.
Däri att de individer, som se andra
ideal än tidens trångsynta realpolitici
göra, när de tillkämpat sig klarhet
öfver hvilka dessa ideal äro och hvad
de kräfva, med samlad kraft träda fram
för att genomföra dem i lifvet, ser
han släktets räddning. Det är
hvar-ken på formen parlamentarism eller
blebiscitism eller på doktrinen
socialism eller liberalism, eller någon
annan doktrin på ism, han tror. Den
förlösande makten, räddningens gärning
väntar han från en karaktärsdaning
hos de styrda, som borttager
möjligheten hos de styrande att upprätthålla,
hvad alla känna och de själfva i ord
erkänna som orätt. Hvad han främst
vill bekämpa är därför den slöhet,
som låter till och med dem, som
själfva icke se trångt och skeft, nöja sig
med ätt ledas af dem som göra det.
Jag kan i denna korta revy icke
mer än antyda arbetets grundtanke.
Jag vill till det jag sagt endast foga,
att I dagbräckningen är en af de
frimodigaste, mest varmhjärtade och
klarsynta skrifter i sitt slag* jag på
länge 1 äst, en skrift, som förtjänar att
läsas och begrundas icke mindre af
dem som äro satta att styra än af dem
som skola låta sig styras.
För en doktrin åter är det, som man
väl kan förstå, Enrico Ferri
kämpar i sitt nu till svenska under
titeln »Socialism och modern
vetenskap» öfversatta stora programtal i
Milano 1894, hvari han offentligen
anslöt sig till Marx’ lära. Ferri är den
revolutionära italienska socialismens
främsta agitatoriska kraft och känd
som redaktör för tidningen »Avanti»,
hvilken i somras lät så mycket tala
om sig äfven utanför Italien på grund
af den rättegång, de ledande
marinmyndigheterna väckt mot den för dess
afslöjanden beträffande dessa
myndigheters tillvägagående. Hvad han i
det nu till svenska öfversatta arbetet
vill Visa och bevisa, är den
marxistiska socialismens vetenskapliga
grundval. Han vill där häfda, att denna
politiska och sociala lära är direkt
byggd på Darwins och
Spen-cers naturvetenskapliga och
filosofiska grunder, att Marx endast
utdragit konsekvenserna ur dem,
öfver-förda på samhällslifvets områden.
Skriften måste ju således vara en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
