Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1904 - En affärskris under »l’ancien régime». Af Carl Raab. III. Reformatorn i verksamhet. En oförutsedd utveckling. Krisen - Affär är affär. Af Radscha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nansiella snille, därom vittnar vidare
ett bref från en af Englands agenter
till franske ministern Dubois, hvilken
representerade Englands intressen i
det franska kabinettet: »Lord
Stan-hope har mer än en gång varit frestad
att komma och lyckönska Er till den
mästerkupp, hvarmed Ni afslutat det
tilländagångna året, då Ni gjorde
Er af med en medtäflare,
lika farlig för Er som för
oss». — — — — — —
Eftervärlden tycks komma att göra
Law rättvisa. Visserligen kan man
finna bedömanden, däri jämte ett
fullt erkännande af hans ärlighet och
goda vilja spåras en benägenhet att
behandla hans idéer som hugskott och
honom själf som en fantast. En
författare, som grundligen studerat
ämnet, den utmärkte historiker, hvilkens
framställning ligger till grund för
denna lilla uppsats, Henri Martin
talar — utan att därför dela Law’s
åsikter i många fall — med sympati och
öfvertygelse både om hans stora
be-gåfning och hans varma
människokärlek. — »Law hade kämpat för ett
ekonomiskt ideal efter sitt eget
huf-vud, men inom sig bar han något
mer än kärleken till den abstrakta
sanningen, något mer än tanken på, hur
det sociala maskineriet skulle arbeta.
Han var en människovän såsom
Vau-ban, såsom Bois-Quillebert. Han var
rikare begåfvad än desse, mindre ren
till sina seder, mindre fast till
karaktären, men icke mindre sant mänsklig,
och därför står han intimt förbunden
med det adertonde seklets andliga
utvecklingshistoria».
AFFÄR ÄR AFFÄR.
Af RADSCHA.
r^et är inte omöjligt, sidi, att
euro-*-^ peerna lära känna en del af våra
förhållanden, och illa skulle det anstå
mig att sätta din vishet under mina
ringa kunskaper.
Jussuf Ben Ilima strök med den
magra, knotiga handen öfver sitt yfviga
helskägg och lät en granskande, under
ögonhåren hälft fördold blick glida
öfver den unge officern, hvilken låg på
marken med hufvudet lättjefullt stödt
mot en af rötterna på ett olivträd.
— Försök inte förringa dina
storartade förtjänster, min käre Jussuf,
gen-mälte löjtnanten småskrattande. — Du
vet med dig själf, att du är en
gammal listig räf, och mig lurar du inte.
284
VARIA
— Du öfverdrifver, sidi. Om jag
använder det obetydliga förstånd
hvarmed Allah — hans namn vare äradt
och välsignadt — begåfvat mig, är detta
ju endast till Hans förhärligande. Och
man måste ju lefva. Hvar äro mina
förfäders hjordar, sedan fransmännen
tagit våra fält? Hvar äro våra åkrar,
våra skogar och trädgårdar?
På den mark som varit min
farfaders trampa nu främmande fötter, och
på de kullar, hvarest min fader
tumlade om på ystra hästar i sin barndom,
där växer nu vinstocken för att
frambringa det af Profeten — hvilkens namn
vare prisadt — förbannade vinet.
Hvarföre skulle jag icke då försöka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
