Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1904 - Camille Flammarion. För Varia af A. E. T. Olan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
VARI A
språk beskrifver luftseglingens
njutning.
Dessa forskningar om vindarne och
molnens gång hindrade dock ej
Flam-marion att samtidigt fortsätta sina
astronomiska arbeten, och han
gjorde efter hvartannat flera märkliga
upptäckter inom denna vetenskap, om
planeternas rotation, planeten Mars’
egendomliga förändringar samt
dubbelstjärnorna, öfver hvilka han
offentliggjorde en karta.
De egendomligaste af alla hans
arbeten .äro dock de beräkningar han
utförde 1879 i kometernas banor, och
enligt hvilka han uttalade som sin
åsikt, att en ny hittills okänd planet
skäll finnas ute i världsrymden, långt
bortom Neptunus, och af sådana
ofantliga dimensioner, att den, solen
undantagen, utgör vårt planetsystems
största himlakropp! Det är
framtidens astronomer förbehållet att finna
den trans-neptuniska planeten, som på
grund af sitt afstånd är osynlig för
instrumenten på dessas nuvarande
ståndpunkt.
År 1883 inträffade en episod, som
mer än något annat visar huru
Ca-mille Flammarion genom sina skrifter
förmår att fängsla och gripa läsarne,
samt genom sina skildringar af
Universums storhet väcka deras ädlaste
tankar.
Det fanns nämligen på den tiden
en gammal blind herre i Bordeaux
vid namn Meret, som bodde ensam
i ett praktfullt hus, omgifven af en
rikedom, som för honom dock var
värdelös. I afsikt att förströ sig lät han
föreläsa sig Flammarions arbeten, och
då han en dag fick höra de upphöjda
tankar, som framställdes i »Urania»,
blef han så djupt gripen däraf, att
han skref till astronomen, bokens
författare, och skänkte honom ett
slott utanför Paris, för att å
detsamma upprätta ett observatorium, där
han ostördt kunde få egna sig åt sin
vetenskap. Sällan har väl en förfat-
tare vunnit ett större erkännande af
sina förtjänster än Flammarion genom
denna donation af den blinde mannen,
som därigenom fann ett medel att
uttrycka sin tacksamhet för de ljusa
stunder astronomens skrifter beredt
honom i ensamheten.
Denna händelse betecknar
vändpunkten i Flammarions lif, han såg
en af sina drömmar gå i fullbordan
och kunde för framtiden ostördt, och
utan tanke på ekonomiska
svårigheter, få egna sig åt det höga mål
han föresatt sig, och Observatorium
i Juvisy har sedan dess varit
astronomens hem, där han skrifvit större delen
af sina många böcker. Juvisy är en
liten by, belägen blott två mil söder
om Paris i en naturskön trakt, och
från slottets tak, där Flammarions
observatorium är inredt, har man en
vidsträckt utsikt. I fjärran skymta
konturerna fram af de otaliga städer, som
med korta mellanrum ligga spridda
i Seinedalen, och mot himmelen
af-tecknar sig’ Eiffeltornet,- nattetid
om-stråladt af en eldgloria från
världsstadens millioner ljus. Byggnaden, som
med sitt krenelerade torn och vridbara
kupol gör ett egendomligt intryck, är
idylliskt belägen ej långt från
stranden af den förbiflytande Seine n i en
stor park, afskild från världslifvets
buller.
Kupolen å taket innesluter ett
teleskop, (s. k. ekvatorialrefraktor) af 24
cm:s diameter, som genom ett urverk
tillåter astronomen att ständigt följa
himlahvalfvets skenbara rörelse.
Dessutom finnas här en mängd smärre
instrument af alla storlekar, och är
ob-servatoriet äfven installeradt för
meteorologiska forskningar, särskildt
sedan Flammarion 1894 upprättat en
klimatologisk anstalt till landtbrukets
tjänst. Ett stort bibliotek på 6,000
band, samt ett vetenskapligt museum
finnas äfven inrymda i slottet,
alltsammans förenadt med astronomens
egen våning samt hans assistenters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
