Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, juni 1904 - Omringade! Af Detlev von Liliencron. Öfvers. för Varia af S. L—r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMRINGADE
355
När vi fingo ordern slog klockan i
nykyrkan sju. Den heta augustisolen
hade ofta under dagens lopp visat sig
bland regnskyarna: glödande — och
då stod det som en ånga kring våra
rockar. Nu lyste hon från
svamplik-nande molnmassor, speglande sig i
regnpussar och blodpölar. Så kröp
hon tillbaka in i sin kappa och sedan
ut igen ännu en gång — och sjönk.
En bred strimma, blå och gul till färg,
dröjde kvar på horisonten väl en
kvarts timme. I denna belysning
brö-to vi upp. Då det icke var något
återtåg, och vi ej mer besvärades af
fiendens eld, gick allt i god ordning. Väl
anländ till landtgården gjorde
batal-jonsbefälhafvaren för sin egen person
helt om och halt. Han satt där med
framåtlutadt hufvud, den på nytt
dragna värjan i kors öfver sadelknappen
och lugn hållning. Rundtomkring var
största snabbhet i största ordning lag
— till höger och vänster om honom
flödade bataljonen likt hastig ebb
kring en klippa. Folket måste så nära
förbi honom, att de ofta kommo åt
hästens sidor, så att djuret sköts än
át höger än åt vänster.
I öster låg egendomens enda breda
port. Den drog, liksom fållan fåren,
kompanierna till sig det ena efter det
andra. Omedelbart bredvid ingången
hade en kanonvagn med sina sex
hästar och några man af servisen lagt
sig till ro i en ogenomtränglig,
förvirrad massa. Allt, både människor
och djur, tycktes redan vara på andra
sidan grafven; endast en mörkbrun
häst sökte alltjämt att komma på
benen igen, i det han upprepade gånger
höjde hufvudet och manen. Är det
solvagnen, som störtats från
himme-len och blifvit slagen sönder och
samman, flög det genom mitt hufvud, när
jag såg virrvarret. En enda granat,
som träffat rätt, hade ställt till
olyckan.
»Allt inne i arken?» ropade
Noak-öfverstlöjtnanten, när han, sist af alla,
red in. »Klart, herr öfverstlöjtnant»,
skreko vi fyra kompanichefer så godt
som enstämmigt. »Porten stängd...
barrikad för... sängarna dit!»
Därpå en kort anvisning, förtydligad af
ett finger, som pekar, och en värja,
som sträckes ut: här det första, där
det andra, tredje, fjärde kompaniet.
Och nästan lika snabbt stå vi på de
anvisade platserna. Dessa voro lätta
att välja. Rundtorn innanför hela den
kringgärdande muren.
Men muren reste sig högt upp.
Därför måste framför allt sörjas för, att
vi kunde se ut öfver krönet och lägga
våra gevär på detsamma. Således,
hit med underlag! Och genast
släpades allt, som möjligen kunde bäras,
fram: möbler, tunnor, fat, ett piano,
gödsel, träd, som fällts i en
handvän-ning, ett med vindsnabbhet nedrifvet,
litet kinesiskt lusthus. Öfver allt detta
bräder och plankor, som lyckligtvis
funnos att tillgå. Och så upp på
plankorna och bräderna! Det går...
gevären ligga bra... vi kunna
öfver-blicka området framför oss.
Egendomen bestod af en
manbygg-ning och en stor sidobyggnad, som
tycktes fylla ändamålet af stall och
förrådshus. Båda omslötos af en stor
park med unga träd; densamma åter
omgafs på alla sidor af den af oss
besatta muren. Det lilla slottet var byggdt
i en stil, som det icke var godt att
komma på det klara med. Ofvantill
i barock (snirklar och snäcklinier),
löpte det nedtill ut i en pelarhall, som
upptog framsidans hela längd. Dessa
pelare förenades — något för ögat i
högsta grad stötande — af en
glasvägg. Dock, i denna stund lyste inte
en ruta, inte den minsta lilla ruta, hel.
Och kra†sch, kratsch ljöd det alltjämt.
Jag är träget sysselsatt med att
placera och uppställa mitt kompani, då
plötsligt en herre i civil dräkt står
framför mig. Hans högra hand
tryc-kes mot hjärtat, med den vänstra far
han genom det svarta håret. Precis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
