Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8, augusti 1904 - Den unga och förnäma damen under Ludvig XV:s tid. Af Gustave Larroumet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
VÄRJA
porträtt eller åtminstone riskerar jag
att blifva en kopia däraf!»
Till och med tragedien har sitt
tillträde till dessa matinéer — den blir
icke allenast upptäckt af sina författare
utan äfven deklamerad af sina tolkare.
Markisinnan har här flera gånger
hört Adrienne Lecouvreur. Den stora
tragiska skådespelerskan har blifvit
mottagen af den förnäma världens
damer till följd af sin utmärkta karaktär
och sitt värdiga lefnadssätt.
Detta privilegium framkallar också
afunden, som yttrar:
»Det är ju den där människan som
lär iiafva så godt hufvud? Ser ni inte,
med hvilken nedlåtenhet hon
betraktar oss, och att man måste kunna
grekiska för att behaga henne ? Hon
besöker madame de Lambert — det är
lösningen på gåtan!»
Hon var den första, som jämte
Baron deklamerade versar inom den
förnäma världens salonger, och det är
hon som på detta sätt infört en sed,
som hrr skådespelare ej vidare borde
glömma.
Klockan har emellertid blifvit half
fem, och modet föreskrifver att, om
dagen är vacker, en elegant dam visar
sig uti Tulierierna, och att hon
kommer dit i vagn.
»Hvar och en har fritt inträde, utom
lakejer och slödder», såsom det beter,
och hvilka senare den kungliga
betjäningen skall hålla på afstånd.
En smula vanvårdad under Ludvig
XIV, har den gamla trädgården nu
återkommit i samma skick, som den
befann sig uti under Corneilles och
Men te urs tid, d. v. s. »Den
förnäma världens och galanteriets
(för-lofvade land.»
Markisinnan har, åkande i sin vagn,
kommit in genom den mot Ohamps
Elysées mynnande porten, för att
kunna färdas längs »den stora alléen»
i hela dess längd. En löpare i ett
livrée af blått och silfver, med den
långa, med den stora runda kulan
försedda käppen i sin hand, springer
framför ekipaget, hvilket begifver sig
fram till den högt belägna delen af
trädgården framför slottet, där
markisinnan stiger ur för att blanda sig
bland de promenerande.
Här ersättas de stora alléerna af
de små, som lämpa sig för
konversation, för små tetes-à-tetes, och för
tusen små händelser, af hvilka ett litet
äfventyr kan uppstå.
Om vädret är fult, har markisinnan
åkt öfver Seinen för attbegifva sig
till gatan
Fossés-Saint-Qermain-des-Prés, till Comédie Francaise, der
spektaklet börjar klockan en kvart öfver
fem.
Under afvaktan på de tvenne nya
tragedierna för året, C a 11 i s t
-h è n e af Piron, och Brutus af
Vol-taire — tvenne s. k. événements, har
hon att välja mellan O e d i p u s och
Molières komedier, hvilka äro, för att
säga rent ut, en smula försummade.
Om hon föredrager la Oomédie
Ita-lienne med mademoiselle Sylvia,
kommer hennes vagn, efter utfärden från
Tuileriträdgården, att följa
Louvre-ka-jen, för att, efter att hafva förirrat
sig genom Halleskvarterets gamla
gator och gränder, aflämna henne på rue
Mauconseil framför porten till hotel
de Bourgogne.
Här behöfver hon ej riskera att
träffa på annat än sin egen krets tack
vare Marivaux’ sentimentala och
galanta komedier.
Spektaklet slutar kl. nio, och nu är
timman inne för supén. Detta är den
älskvärda förströelsen för alla, den
timma, då behaget af den förlupna
dagen och den afslutande aftonen
koncent rer as.
Mindre talrika än på eftermiddagen,
återfinna madame de Lamberts
vänner nu hvarandra, af hvilka hvar och
en under dagens lopp har lämnat sitt
bidrag och nyheter, infall och idéer.
Man utbyter desamma, och konversa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
