Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1904 - Personer och händelser, af O. H. D. - Afliden monark - Två aflidna Stockholmsmecenater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662
VAR/A
EMILE GAL1-É.
ske alltför lifliga kronprinsessan Louise,
ledsnade vid den dödande
enformigheten vid det af jesuiter styrda, i
högsta grad stela hofvet och gjorde en
utflykt med sina barns språklärare,
hvar-ifrån hon ännu icke återkommit. Den
aflidne kungens stränga dom öfver
hennes escapade, bidrog icke att höja hans
popularitet. Han efterträdes af sonen
Fredrik August.
Under den förlidna
okto-Två aflidna ber månad afledo i
Stock-Stockholms- holm två af hufvudstadens
mecenater, mera kända rika män, båda
millionärer och bekanta som
alldeles ovanligt framgångsrika
affärs-idkare. Den rikaste var f. d.
argentinske generalkonsuln Johan Wilhelm
Smitt, född den 3 februari 1821. I
sin ungdom följde han jämte aflidne
bankdirektören O. A. Wallenberg med
den äfventyrliga expedition, som
organiserades af en kapten Oxehufvud
1841 med briggen Oskar, och kom
till La Platastaterna, där expeditionens
ledare sålde fartyget och lämnade de
medföljande att taga sig fram bäst de
kunde. Den unge Smitt var ett vaket
hufvud, och i Buenos Ayres, där han
kvarstannade, erbjöd den tidens för-
hållanden många utvägar att lätt, om
också icke alldeles utan fara, skaffa sig
en rikedom. Han etablerade en
vinhandel, köpte jord, blef blockadbrytare
och återkom 1856 till fäderneslandet
såsom en rik man. I sin förre
kamrat Wallenbergs skapelse Stockholms
Enskilda Bank blef han
direktionsmedlem, men bidrog efter bytning med
denna till att grunda Handelsbanken;
spekulerade sedan i tomter, gjorde
affärer med den bekante
brännvinsmagne-ten L. O. Smith, hvilka resulterade i
en rättegång, som lät mycket tala om
sig; var ordförande i St. Eriks
bryggeribolag och deltog för öfrigt i
hvarje-handa företag, på hvilka han kunde
motse någon förtjänst. En tid var han
naturligtvis också stadsfullmäktig.
Summan af hans verksamhet var också den,
att han dog såsom en af Sveriges allra
rikaste män och vid sin död
efterlämnade en förmögenhet, som enligt
mycket låg värdering uppgifves uppgå till
mer än 13 millioner kronor. J. W. Smitt
kände för väl penningens värde för att
icke vara mycket hushållsaktig, men
ansåg sig likväl böra visa sitt intresse för
upplysning och framåtskridande. Han
blef följaktligen också mecenat och
delade af sina enorma inkomster vid
ett par tillfällen med sig summor, hvilka
i och för sig visst icke obetydliga, för
honom dock icke kunnat spela någon
synnerlig roll, enär de endast
upp-gingo till en bråkdel af den årsränta
han inkasserade. Sålunda fick
Stockholms högskola på 1880-talet en
summa, som efter många års förräntning
omsider uppgick till 167,000 kr., och
ytterligare 1897 en summa af 100,000
kr. Kungsholms församlings skolkök
hugnades 1898 med en annan present
af 100,000 kr., och då han dog befanns,
att han testamenterat något öfver
S00,000 kr. till hvarjehanda ändamål.
Den andre millionären-mecenaten var
grosshandlaren Carl Christian
Söderström, som var född 1814 och son af
obemedlade föräldrar. Han började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
