Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1904 - Hur en president väljes. Bearb. för Varia efter en amerikansk artikel af A. M. Low
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
696
VAR/A
EN GATUTALARE.
tesstaden, tiden dagen före mötets
öppnande. Sedan en veckas tid har
nationalkommittéens sammankomster
pågått där den för sin del yttrat sig
öfver tvistigheter som sedermera skola
finna sitt slutliga afgörande inför
nationalförsamlingen, utsett den
prästman, som skall sköta mötets kyrkliga
ceremonier och upptagit till
handläggning tusen saker som måste vara
ordnade innan nationalförsamlingen
träder i verksamhet. Och under denna
vecka ha elektorer och deras
suppleanter, tidningsmän och åhörare kommit
massvis från unionens alla hörn och
kanter, hela staden gått upp i
politik, hela landet riktat sina ögon på
endast denna stad under väntan på
utgången.
Och nu tåga elektorernas skaror in,
icke likt en tjuf om natten, utan likt
segraren som återvänder hem från sina
triumfer, ty äro de icke stadens gäster,
inbjudna att »undfägnas» — på egen
bekostnad, och är icke allt och alla
till för dem — om de blott kunna
betala hvad det kostar? De tåga in
föregångna af mässingsmusik och med
fladdrande baner, som ofta bära
namnet på deras presidentkandidater, men
som försiktigtvis gjorts i så måtto
ju-sterbara, att om namnets innehafvare
skulle falla igenom, vips försvinner
det från baneret och dess plats intages
af den af ödet omhuldades. Ty i
politiken kastar man icke bort sin tid
på de stupade, här är det endast
ögonblickets hjälte man egnar sin hyllning.
Och med flygande fanor och klingande
spel, med sitt partis märkestecken på
rockslaget begifva de sig till de
högkvarter som på förhand utsetts för
deras räkning, och innan ännu
resdammet hunnit afskakas äro de i full fart
med att gripa tillfället i flykten. Nu
må emellertid anmärkas, att den grad
af ledighet, med hvilken ett tillfälle
låter sig gripas, är beroende dels på
griparen och dels på tillfället själft.
En del situationer ha stundom
visat sig vara af så komplicerad natur,
att de förblifvit absolut olösliga ända
intill det ögonblick, då voteringen
tagit sin början, en del åter så
lätthand-terliga, att äfven den simplaste
nybörjare i politik mäktat tyda dem utan
ringaste klav. Detta hör dock till
undantagsfallen. Ty i regel taget
förefinnes alltid den inblandning af
ovisshet, som skänker spelet sådan
spänning och utöfvar sådan tjusningskraft
på de medspelande. Politik är ett
kombinationernas spel, det är som
att bygga upp en pelare af stenar,
märkta »den och den staten, så och
så många röster» och att lägga sten
på sten hvartefter man ser att de
tyckas vilja hålla samman. Men just
i samma stund pelaren är färdig,
symmetrisk och skön att skåda, kommer
där en förstörare, som icke har öga
för slik skönhet och med blott en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
