Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1906 - En spelskuld. Af Louis Sonolet. Illustrerad för Varia af Hilding Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men han måste gifva revanche. Och
som lyckan denna gång visade sig
mindre medgörlig, fick han lof att själf
begära revanche. Småningom vaknade
spelaren hos honom till lif, hvilken
han trodde sig ha afsvurit för alltid.
När han nu befann sig i sällskap med
sina båda vänner hemma hos en af
dessa, så blef det oundvikligen en och
samma komedi, som uppfördes. Man
började med att egna en rörd hyllning
åt de höga landsflyktige, man
förbannade en smula republiken och dess
beskyddare, Bonaparte, hvarpå markis
de Saint-Rémi eller vicomte de Lamaze
gick och satte sig vid ett bord, där
han började liksom tillfälligtvis blanda
korten eller rulla tärningarne. Det
behöfdes icke mer. Några minuter
efteråt var spelet i gång. Och M. de
Bressoles förlorade nästan alltid, ty han
spelade generöst och var med på alla
partier likt en grand seigneur, som
afskyr prut och småaktigheter.
Resultatet blef, att den stackars grefven gick
till sängs en kväll med en skuld på
femhundra louis till de båda
kompanjonerna, som förstått att sköta honom
klokt.
Liksom den där gången för länge
sedan, då han lämnade Palais-Royal,
så kände han sig nu gripen af en
ohygglig ångest, när han vandrade hem
till sig längs de mörka och folktom ma
gatorna. Summan, som han förlorat,
var ju ej öfverväldigande, men hur
skulle han bära sig åt för att betala
den? Årets inkomster från
Cheffon-taine voro redan åtgångna. Han såg
sig således nödsakad att sälja ett stycke
af denna jord, som ej var hans, och
som han svurit sig själf att återlämna
orörd. Hans inre reste sig däremot i
storsinnad harm: »Sälja Cheffontaine
— aldrig». — M. de Bressoles hade
en förfärlig natt, ty han fann ingen
utväg. Olyckan var så mycket mera
ohjälplig, som man tillkännagaf
mon-seigneurs, grefvens af Artois, återkomst
nära förestående i följd af en mot förste
konsuln riktad mäktig koalition, som
denna gång ofelbart måste krönas med
framgång. Om också spellyckan blef
honom gynnsam, skulle M. de
Bressoles ändå aldrig hinna att i tid
återköpa den egendomslott, genom hvars
försäljning han kunde reda sig ur den
närvarande förlägenheten. Men dagen
därpå vid sitt uppvaknande erfor han
en nyhet, hvilken, på samma gång den
bedröfvade honom i egenskap af
roja-list, fullkomligt lugnade hans farhågor
såsom gäldenär. Förste konsuln hade
vunnit en lysande seger vid Marengo.
Följaktligen var det med nästan
återvunnen sinnesro, som M. de Bressoles
afhände sig några tunnland af sitt
provisoriska domän. Republikens seger
gaf honom ett par, tre år på sig. Det
var mer än som behöfdes för att
återställa Cheffontaine i dess ursprungliga
skick.
Under tiden satte M. de Bressoles
sitt hus på en mera lysande fot än
förut, tack vare de pengar, han fått
till sitt förfogande af öfverskottet på
skogsförsäljningen, sedan hans skuld
blifvit betald. Det var kärleken, som
lände honom till ursäkt. Han blef
alltmera betagen i den lilla Giséle vid
Feydeau-teatern, hvilkens bekantskap
han gjort genom Saint-Rémi och
Lamaze. Hon var för söt, när hon kallade
honom »min hjärtevän» och därvid
lade hufvudet litet på sned, på ett sätt,
som påminde honom om ljufva
stunder förr i tiden i Trianon’s bersåer.
M. de Bressoles omgaf »sin nymf»
med den mest raffinerade lyx. Han
klädde henne i dyrbara dräkter och
juveler, på det hon med ytterligare
glans skulle kunna uppträda i balletten
»Euphrosyne och Conradin». Den
sköna ville ha sin egen vagn. Hon
fick den. Och som ingen storhet fås
gratis — så tog M. de Bressoles bit
på bit af Cheffontaine. Egendomen
blef mindre och mindre liksom en
pastej i händerna på ett bordssällskap
med god aptit. Oiséle’s ekipage slu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
