- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 9 (1906) /
220

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1906 - Den historiska veckan i Helsingfors. Dagboksblad för Varia af Fernanda Jacobsen-Nylund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skjuta icke, så framt ni icke skjuter.
Vi förstå er som ni förstå oss! Och
militären beger sig till kasernen på en
omväg utanför staden.

En annan deputation har varit hos
generalguvernören, och fått det svar
att han vid hedersord icke kommer att
låta skjuta på folket, om ordningen
upprätthålles.

Då räddslan för den öfverhängande
faran är förbi, blir konflikten mellan
partierna skarpare än någonsin och
mötet upplöses utan resultat. Folket
strömmar till de öppna platserna, som
äro afspärrade af säkerhetspolisen,
emedan man väntade att militären skulle
vilja uppmarschera dit. Ryktena
härom sprida en obeskriflig fruktan.
Skrifna plakat uppslås, i hvilka kvinnor
och barn uppmanas att stanna inom
hus. Staden liknar en oroad myrstack.
Den opålitlige polismästaren har
emellertid afsatts af arbetarna och två
poliskommissarier hafva arresterats. Kapten
Johan Kock, socialistchefen, har blifvit
. polismästare. Den nya polisen består
af studenter och arbetare och åtnjuter
en enastående respekt. Innan mörkret
faller på, har den lugnande
underrättelsen om militärens inkvartering i
kasernen spridt sig ut öfver staden.

Afton. Gatorna ligga i ett
medeltids-aktigt mörker. Blott enstaka människor
famla, bortkomna, omkring med små
lyktor, som än lysa uppe vid deras
hufuden, än nere vid marken. Endast
säkerhetspolisens kolonner marschera
med få minuters mellanrum genom
gatorna. Ordningen är idealisk.

Då far ett hvittgrönt sken hän öfver
staden. Det lyser upp ett hus starkt
och försvinner. Så åter ett sken, och
åter ett. Och som förtrolladt hvilar
det belysta stället i ett magiskt sken,
som förvandlar ett vanligt hus till ett
slott, små boulevardträd till mystiska
skogar och en borgare med sin lykta
till en hjälteskepnad. Det är
strålkastaren från Sveaborgs fästning, som
visar sina hvita huggtänder. Där ute

ligga kanonerna, makten och våldet!
Soldaterna, officerarna ha lofvat att
icke skjuta. Men att vägra en kejserlig
order lydnad?! Hafva de stackars
soldaterna likväl icke sitt eget lif kärare
än de andras? — Är en eskader i
anmarsch? Det är den ängsliga fråga
de få människor, som uppnått hamnen,
ställa sig i hvarje sekund de känna
sina hjärnor liksom elektriskt upplysta
af dessa hvassa strålkastare?

2/7/. För hvarje dag växa skarorna
på järnvägslinjen. Som pilgrimer,
hvilka komma för att upplefva det stora,
vallfärdar folket från landet in till
Helsingfors. Inga åkdon kunna erhållas
hvarken på landet eller i staden. Närmar
man sig Helsingfors, är det som ginge
nian in i världens största bikupa; luften
darrar af rösternas surr. Detta ljud
af-brytes endast af rop från de stora
folkmötena, där de finska arbetarledarna
hyllas med fanatiskt bifall. Ett
vagnsbuller mot stenläggningen väcker den
största uppmärksamhet. Det visar sig då
vara en landskärra med proviantsäckar
eller mjölkflaskor eller en liten kärra,
hvilken till kusk har en sjuksköterska, som
skall hämta medicin till sjukhusen. I
Kaj-saniemi park exercera allt talrikare
trupper af nationalgardister med rödt band
kring ena armen, kort, helknäppt jacka,
med revolvrar eller korta gevär i
barmfickan.

Arbetarna ha delat sig i två grupper,
de moderata och de radikala, hvilka
sistnämnda vilja genomdrifva allt,
likgiltigt med hvilka medel; de kalla sig
själfva blodsgardet. Den nya polisen
förstärkes och hvarje sammanstötning
förbjudes; ordningen upprätthålles
mönstergillt och ingen full människa synes
på gatorna under dessa dagar, hvilket
just icke eljes är karakteristiskt för
Helsingfors.

På det medborgerliga mötet i dag
upplästes ett program från Tammerfors
arbetare, hvilket dessa beslutit
genomföra, om revolutionen i Ryssland skulle
lyckas och hvilket de konstitutionella

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:00:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1906/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free