- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 9 (1906) /
236

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1906 - Scenen, af Axel Berndtson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon är hysteriskt förälskad i sin systers
man och föraktar sina syskon, de öfriga
Sandalofarna, men känner med fasa att
samma blod rinner i hennes ådror,
hvilket hon också bevisar i
slutkatastrofen, då hon tar på sig det
revolverskott, hvarmed Valeschnikoff sträcker
hennes syster död till golfvet.
»Uppgörelse» bör icke blott betraktas såsom en
familjetragedi, en släkt som är
hopplöst vigd till undergång; den är mera
rotlös och vilsekommen än utlefvad.
Men betraktad som en utbredd produkt
af förvirrade och abnorma ryska
samhällsförhållanden är denna familj
skildrad med stor sannolikhet och målande
om också stundom med något höga
kulörer. Stycket väcker både
medkänsla och eftertanke.

Uppfattningen af rollerna var i det
stora hela nöjaktig, i ett par fall
till-ochmed öfver medelmåttan. Herr Palme
hade i den cyniske själfsatirikern och
naturhumoristen Platon Sandalof funnit
sig själf och gaf också rollen con amore.
Den slöja af naivt oblomoveri och
uppriktighet han kastade öfver Platons
förfuskade och rubbade själ gaf rollen
den sympativäckande afrundning som
hör till. Herr Arehn hade anlagt en
bra typ som Rostislaf och gaf
morfinistens nervositet före injektionen med
synbar kallsvettsångest. En god debut
gjorde herr Sachs som ynglingen Sergej,
hvars yttre bäst motsvarade ryskt
original och hvars uppträdande för öfrigt
passade in på en bortskämd pojkes
fasoner. Herr Hansson fick ej fullt den
rätta snitten på prof. Valeschnikofs
person. På spinnsidan var man icke fullt till
sin fördel. Fru Lindberg, som spelade
Julia Valeschnikof, bestal sin roll på en del
af dess bonhomie och betonade en smula
för starkt kvinnan-rofdjuret, fru Hansson
hade nog fått riktigt korn på sin roll
som Marjana, men kampen mellan
Marjanas starka temperament och hennes
själfbehärskning kom icke till synes med
all erforderlig nyansering.

Som efterrätt till den kraftiga ryska

maten fingo vi ett danskt 1-akts
lustspel, hvilket för visso bättre skulle varit
på sin plats i form af hors d’oeuvre.
Författaren Jakob Knudsen har kallat
sitt stycke »Kärlek och affärer», hvilka
två element han sammanblandat på
ett både behändigt och naivt sätt, som
alls icke obehagligt erinrar om den
formoliére’ska komedien. Men
begränsningens konst innehar förf. ännu icke,
han har spunnit ut sin tråd för långt.
I manufakturhandlare Hildberg, dennes
fästmö Karoline Qraugaard och tant
Lisbeth Qraugaard möta vi tre goda
lustspelstyper; Hildberg spelades med
fart och uppfattning men litet enformigt
af herr Örtengren, frkn Åhlander gjorde
den svärmiska småstadsmamsellen med
vanlig säker konst och frkn Lindstedt
gaf en fast kontur åt fästmön, den
praktiska landlollan.

Svenska teatern har bjudit på ett
stycke af en i den anglosaxiska världen
känd och värderad författare Bernard
Shaw. Han presenterades med sin
3-akts s. k. antiromantiska komedi
»Hjältar», hvari han idkar en smula
drift med krigarära och krigarmod,
sedda mot bakgrunden af en episod
från senaste serbisk-bulgariska krig.
Ehuru pjäsen är ganska godtyckligt
och planlöst hopkommen, ser man den
ej ogärna för de rätt roliga, ofta
paradoxala meningar som framkomma och
för den satirens snärt han låter smälla
öfver de »bildade» bulgarernas
hufvu-den samt slutligen för de ibland ej
oäfna antiromantiska observationerna.

Stycket bars därjämte upp af spelet.
Herr de Wahl var som den fågelfrie
serbiske kapten Bluntschli ovanligt till
sin fördel; resultatet skulle varit ännu
bättre, om den begåfvade skådespelaren
bättre toge vara på sitt minspel, som
ofta nog användes blott i dekorativt
syfte, utan hänsyn till situationens kraf.
Frkn Torssell gjorde en både rolig och
täck bild af den romantiska och
»väl-uppfostrade» bulgarflickan. Lägga vi
härtill att fru Byström gjorde en god

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:00:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1906/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free