Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4, april 1906 - Demaskerad. Roman af Headon Hill. Bemyndigad öfversättning för Varia - Kap. IX. (Forts.) - Kap. X. Charlie Hext börjar sitt arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det, började Roddy, men hans kusin
hejdade honom med en otålig gest.
— Ju mindre man spiller ord därpå
dess bättre, min gosse, inföll Rattray
hastigt och tillade, i det han vände
sig mot de Quérin: Jag medger, att
den förmodan ni framkastat är
påtaglig nog, baron. Jag känner icke mr
Tressingham personligen, men jag kan
förstå att ni, om ni hyser vänskap för
honom, måste känna er besviken öfver
att ha sökt förgäfves.
— Det är mer än missräkning, det
är uppriktig sorg! svarade fransmannen
bedröfvad, och i det han därpå
plötsligt lyfte på hatten, liksom om han
ej tilltrodde sig att kunna säga
någonting mer, drog han sig genom
porten tillbaka till den gångstig, som
leder till the Castle.
Långsamt och fundersamt drog
Rattray fram sitt cigarrfodral och tände
en lång cigarr, medan han för detta
ändamål strök eld på den ena
tändstickan efter den andra. Då han
slutligen lyckats, var baronen ur sikte,
och han började nu till Roddys
förvåning grundligt undersöka marken,
liksom den andra gjort. Unge Bassett
började hjälpa honom, medan han
dock samtidigt invände, att marken
var så torr som en tegelsten, och att
de förspillde tiden.
— Om du tror det, min gosse, kan du
göra mera nytta på annat håll, sade
Rattray. Qå tillbaka till sakristian och
titta efter, om du kan finna något
som tyder på att fönstren blifvit öppnade
med våld.
Den unge entusiasten skyndade
bort, och ett ögonblick senare slogo
Rattrays magra, bruna fingrar i det
långa gräset ned på något lysande
föremål, som hastigt och utan
närmare undersökning försvann i hans
västficka. Ty Roddy visade sig i
detsamma i dörren till sakristian för
att förkunna att fönstren ej buro
några spår alls af att hafva varit
utsatta för våld.
KAP. X.
Charlie Hext börjar sitt arbete.
Dagen efter den där minnesvärda
söndagen förnams i Hartslock Woods
lummiga ensamhet intet eko af
upphetsningen nere i byn, som
framkallats af tragedien i kyrkan. På
den öppna platsen kring
skogvaktar-stugan hade de högtidliga hönsen
kläckt ut sina kycklingar, sedan vi
sist sågo dem, och de duniga unga
fasanerna tultade ut och in i burarna.
I ett af de närmaste snåren utöste
en trast sin själ i toner, men
mänskligt lif hvarken syntes eller hördes
till, förän Charlie Hext vid sjutiden
trädde ut från stugan.
Insupande den friska morgonluften
gick han bort till hönsen och tog i
tu med att gifva dem friskt vatten.
Sedan de två ofantliga bulldoggama,
som gått lösa kring byggnaden hela
natten, öfvertygat sig om att han tillhörde
garnisonen, smögo de sig vänligt nog
hack i häl efter honom.
Han hade varit sysselsatt på det
sättet en halftimme, då Jasper Lomax
trädde ut ur skogen, bärande en liten
säck på ryggen. Skogvaktaren kastade
en hvass blick på Charlie och befallde
honom helt kort att lämna det, som
han hade för hand och följa med
honom in i huset. 1 köket ställde
han ifrån sig säcken, rörde upp i
elden, som Charlie hade gjort upp
och lade på nytt bränsle. Sedan elden
tagit fart, ställde han säcken på de
glödande kolen och höll fast den där
med eldrakan.
— Skall jag laga frukost åt er?
frågade Charlie.
— Nej, jag har varit på the Castle
sedan i går och åt frukost där, innan
jag gaf mig i väg, lydde svaret.
— Utförde jag ert uppdrag till er
belåtenhet, frågade Charlie efter en paus.
Åja, svarade Lomax i liknöjd ton.
Det var, när allt kom omkring, inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
