Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1906 - Pehr Henrik Ling. Af Sally Högström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för de sjuka och svaga fanns alltid i
hans på en gång stolta och milda
hjärta den ömmaste medkänsla.
Ling utgaf en mängd dikter och
dramatiska arbeten, däribland allegorien
Qylfe. Gylfe betecknar Sverige, Aura
Finland. Stycket skrefs under en tid,
då alla svenska hjärtan ännu närde
hoppet om sistnämnda lands
återförening med moderlandet.
Lings förnämsta diktskapelse var
»Asarne». 1 trettio sånger låter han
fyrklöfvern Sverige, Danmark, Finland,
och Norge i härliga bilder framstå för
läsarens fantasi. Hans sista dikt blef,
märkligt nog, »Tirfing eller
döds-svärdet». Enligt sagan skulle Tirfing
blifva dens bane, som rörde därvid.
Då Ling diktade, fattades han af
inspirationens yra. Blef han i sådana
skaldestunder hindrad, uppkom
kroppsligt illamående. I senare år dikterade
han för någon förtrogen sin fantasis
utgjutelser, men det var svårt för
upptecknaren att hålla jämna steg med
den fart, hvarmed verserna flödade
från hans läppar.
Som skald rönte ej Ling någon
allmännare sympati. Hans diktan och
traktan var dock att med sitt
skaldskap väcka fosterlandskänslan, och
därför, om ej för annat, fordra hans
fosterländska ämnen aktning. Genom
sina skaldefoster och föreläsningar öfver
den nordiska mytologien lyckades han
dock tända flera unga konstnärers håg
att ägna sina talanger åt dylika ämnen.
Den snillrike Fogelberg, som en tid
bodde hos Ling, fick genom honom
den första ingifvelsen till sina
odödliga mästerverk. Själf var Ling
be-gåfvad med ett säkert öga, utveckladt
formsinne och fin urskillning i allt
som rörde skön konst. 1 följd däraf
anlitades han af samtida konstnärer
såväl inom den plastiska som den
dramatiska grenen, hvilka begärde hans
råd och ledning angående de organiskt
sanna lagarna för all skön konst. I
»Gymnastikens allmänna grunder» säger
Ling, att ett samband måste finnas
mellan skön konst och gymnastik.
»Man kan ej», säger han »i Europa
få en fullständig modern skön konst
förrän riktig gymnastik införes i
allmänhet, orsaken är nämligen, att
fullkomligt utbildade modeller fattas». En
tysk biograf betonar också den
inverkan Ling hade på skapelser sådana
som Qvarnströms Iduna, Fogelbergs
Gudar, Lundbergs Valkyria och
Wahlboms skisser till Asarne. Sålunda har
Ling inspirerat konstnärens mejsel och
och pensel, och om detta ej varit fallet,
skulle Fogelbergs Asagudar ej sett dagen,
skrifver samme biograf.
Ling var öfvertygad om att i
gymnastiken hafva funnit en brygga mellan
sin poesi och verklighets världen eller
snarare att genom den ha förverkligat
sin drömvärld. Asarne, det var
människorna, och gymnastiken var Iduns ‘
evigt föryngrande äpplen.
Lings gymnastik är helt och hållet
ett alster af hans snille. Från grekér
och romare hafva vi så torftiga
underrättelser rörande dylika öfningar, att
däraf intet kunnat skapas. Hos
fransmän, tyskar och engelsmän har ej något,
som liknar Lings verk, blifVit frambragt.
Gymnastiken (namnet kommer af ett
grekiskt ord »gymnos», som betyder
naken) hade legat i mer än tusenårig
dvala. Visserligen hade, tack vare
Rousseaus »Emile», några pedagoger,
såsom Basedow, Salzmann och
Pesta-lozzi, anställt gymnastiska försök vid
sina uppfostringsanstalter, så ock Guts
Muths. Den ryktbare preussaren Jahn
var så till vida själsfrände med Ling,
att han var fosterländsk. Men då han
först uppträdde i Berlin, hade Ling
# redan sitt system i det närmaste färdigt.
Fackmän försäkra, att Ling utom sin
själfständighet ådagalägger en vida
större sinnrikhet och grundlighet. Den
oinvigde kan genast skönja
framställningens företräde i renhet, lugn och
hofsamhet. Utan tvifvel är alltså vårt
fädernesland berättigadt att anse Lings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
