Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, juni 1906 - Alphonse XIII:s bröllop - Den blifvande drottningens tillfälliga vistelseort - Vigseln. En lysande ceremoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvita mulåsnor förspända galavagnen,
som skulle föra henne till
San-Jeroni-me-el Reals basilika, hälsades hon
från alla håll af högljudda lefverop,
ej blott som drottning på grund af den
höga förbindelsen, utan äfven som
drottning genom sin strålande
ungdom och sitt ljufva leende.
Under tiden närmade sig konungens
kortege från Palacio Real; en
basun-blåsare i medeltidskostym, ridande en
eldig hvit, andalusisk gångare, hvars
seldon buro Kastiliens vapen, öppnade
processionen, omgifven af trumpetare
och vapenherolder. Därpå följde
Alfons Xlllrs tjugu ridhästar, betäckta
med rika schabrack, och ledda vid
tygeln af tjugu lakejer med pudrade
peruker.
Därefter kommo
parlamentsledamöterna, granderna af Spanien,
hofdigni-tärerna och därefter infantinnorna i
sina präktiga karosser.
Vigseln. En lysande ceremoni.
Slutligen kommo regeringens
medlemmar, kungliga gardet och de
militära och civila myndigheterna
omedelbart framför konungens vagn, som
drogs af åtta hvita hästar.
De två kortégerna defilerade mellan
en dubbel häck af ales barderos och
möttes utanför kyrkan. Och där i
själfva portalen väntade påflige
nun-tien, omgifven af kardinaler och
biskopar från rikets förnämsta stift, för
att taga emot det höga brudparet.
Det var ärkebiskopen af Toledo,
som bjöd dem vigvattnet, i det
ögonblick de trädde in i det med
karmoi-sinrödt kläde och purpurfärgad, med
guldtofsar dekorerad damast helt och
hållet klädda kyrkskeppet.
Konungens plats framför altaret var
till höger om prinsessan Ena, och de
två brudpallarna, på hvilka de
knäböjde, voro antika reclinatorier, hvilka
begagnats vid Karl V:s kröning.
Efter vigselakten, som i ett för allt
försiggick enligt den inom katolska
kyrkan vanliga, traditionella ritualen,
lät den officierande andlige brudparet
svärja trohet mot konstitutionen och
lydnad åt lagarna.
Sedan äktenskapslöftet därpå uttalats
och ringarna växlats, togo majestäterna
plats på en bredvid altaret uppförd
tron, för att åhöra hans helighet
nun-tiens tal.
Slutligen, efter en sista välsignelse,
uppställde sig kortegen ånyo bakom
de nygifta, hvilka nu bestego samma
vagn och. återvände till Palacio Real
under folkmassornas lefverop, vid
klockornas klang och kanonernas dån,
men beklagligtvis också med afbrott
af anarkistbombens skräll, som gjorde
ett brådt slut ej blott på hela
bröllopsglädjen utan äfven på tiotals oskyldiga
människors lif. Konungaparet undgick
som genom ett underverk döden.
Genom detta giftermål kommer
England att nu i sin tur blifva allierad
med Spanien. Frankrike var det förr
i världen; med namnet »De spanska
äktenskapen» betecknar man två serier
af allianser, hvilka då ingingos mellan
Frankrike och Spanien.
Första gången år 1613 genom
giftermålen mellan Ludvig XIII och
in-fantinnan Anna af Österrike och
mellan Elisabeth, Henrik IV dotter och
prinsen af Asturien, sedermera Pilip
IV. Andra gången år 1846 genom
det den 10 oktober firade
dubbelbröllopet mellan Isabella af Spanien och
don Frans af Azzizi och mellan
hennes syster Louise och hertigen af
Montpensier.
Kändt år att till detta ändamål
Isabellas hand, som af England
begärts för Leopold af Koburg, tack
vare Guizots politik, som önskade en
bourbon på spanska tronen, gafs åt
Frans af Assise, och första resultatet
af den framgång, som Frankrike rönt
i denna politisk-äktenskapliga affär,
blef ett slut på den så kallade »Goda
sämjans» politik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
