Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, oktober 1906 - Bjerka-Säby. Ett gammalt riddargods — en modern mönstergård. För Varia af L. Ahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMIBYGGNADERNA.
Italien. Här knöt han bekantskap med
en ungmö ur en af landets ädlare
familjer och mellan dottern af söder och
sonen af nord uppstod snart ett
ömmare förhållande. Det stannade icke
vid några dagars flirt och några
sentimentala eller frivola rader i dagboken,
utan ur den tillfälliga bekantskapen
spirade upp en kärlek, som synes varit
lika varm som djup, och ledde till att
trohetslöften växlades för lifvet. Den
unge nordbon hade dock åtskilligt att
ordna med i sitt hemland, innan kyrkan
kunde besegla deras förbund, och så reste
han för att, när allt var färdigt, komma
åter till södern och hämta sin brud.
Det var en utsökt öfverraskning han
ämnade sin trolofvade, vittnande lika
mycket om fin ridderlighet som om
öm och djup kärlek. Han hade
förstått att i Italien skaffa sig ritningar af
sin svärfaders slott, och så snart han
kom hem grep han sig an med att vid
Regnens strand uppföra ett slott så nära
som möjligt liknande det, i hvilket hans
brud vuxit upp. Arkitekten hade gjort
direkta studier på själfva modellen, och
sannolikt är att införskrifna italienska
stuckatörer och bildhuggare utförde
dekoreringen. Så skulle, om än den
nordiska solens strålar voro mattare,
himlen blekare och skogarna mörkare,
hans unga maka dock alltid i sin allra
närmaste omgifning dagligen och
stundligen erinras om det soliga land,
som sett henne födas och om det slott,
där hennes ungdoms dagar förrunnit.
Man kan tänka sig de ljufva drömmar,
åt hvilka den unge godsherren hängaf
sig, när han såg det slott, bakom hvars
hvita murar han njutit sin första
kärlekslycka, stå framtrolladt här på hans
egen mark vid Regnens blåa vatten och
förvånadt lyssna till suset från Nordens
allvarstunga granar.
Och så reste han, reste för att hämta
henne, med hvilken han skulle dela denna
sköna boning och all sin lefnads fröjd.
Han fann blott en graf, på hvilken
gräset än ej hunnit gro. Kort före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
