Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1906 - Något om Göteborgs museum, af A. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vatgalleri af modärn kosmopolitisk
(dock företrädesvis svensk) konst till
sin födelsestads, Göteborgs, museum.
Med stor pietet — nästan absolut i
samma skick som hos donatorn — ha
hans efterlämnade konstskatter blifvit
införlifvade med museet. Denna gåfva
uppskattas till ett värde af 280,000
kronor.
Äfven andra gifvare ha bidragit till
museets hastiga tillväxt från tre
konstföremål 1861, då det stiftades, till 628
målningar och 152 skulpturverk, som
museet äger i den dag som är och
hvilka representera ett värde af i rundt
tal en half million kronor. Sålunda
testamenterade 1878 grosshandlaren
Bengt Erland Dahlgren och hans maka,
född Geijer, till museet 26 taflor och
2 skulpturverk; 1889 fick museum
genom testamente af grosshandlaren
John West Wilson 40 taflor och 6
skulpturarbeten; 1898 genom
grosshandlaren Lars Gustaf Bratts barn till
befästande af faderns minne 7
skulpturverk i marmor och 2 oljemålningar;
slutligen erhöll museet 1904 genom
grosshandlaren Julius Lindströms
testamente 8 oljemålningar och 2
skulpturarbeten.
Museet har äfven blifvit rikligen
ihågkommet med penningedonationer.
Sålunda skänkte i testamente af 1874
ofvan nämde herr Dahlgren och hans
maka museet den storslagna gåfvan
af 250,000 kronor, hvilka sedan växt
till 337,444 kronor; 1891
testamenterade framlidne öfversten Paul Melin
10,000 kr. till museet; genom
testamente af 29 juni 1898 donerade
Pontus Furstenberg och hans maka, född
Magnus, 163,539 kronor, att användas
såsom bidrag till uppförande af ett
särskildt konstmuseum, eller med
räntorna befordra andra konständamål;
framlidne grosshandlaren August Röhss
donerade 1904 till museet 200,000
kronor och samma år testamenterade
likaledes aflidne herr Robert Edvard
Dickson 25,000 kr. för samma ända-
mål ; slutligen får ej glömmas att herr
/ W. Wilson donerade 100,000 kr.
för uppförande af den 1891 invigda
nya flygelbyggnaden för museets
konstskatter.
Utom räntorna på dessa ansenliga
kapital äger Göteborgs museum
förfoga öfver ett årligt anslag från
Göteborgs stad om 30,000 kronor. Det
är således ganska afsevärda belopp
som stå styrelsen till disposition.
Äfven om stadens bidrag i främsta
rummet åtgått till aflöningar och öfriga
samlingars i museet underhåll och
tillökning, har så mycket dock kvarstått
för de rena konstinköpen att
inköps-nämden icke känt sig nämnvärdt
bunden genom knappa resurser. Denna
omständighet har, jämte god smak och
urskiljning, underlättat ett riktigt val.
Den, som något följt med den
konstnärliga utvecklingen i Skandinavien,
enkannerligen Sverige, under de
senaste 30 åren, skall vid ett besök i
Göteborgs museum återfinna icke så
få af de märkestaflor som under denna
tid sett dagen hemma eller vid
konsthärdar i utlandet, främst Paris. Här
finna vi utvalda saker af pariserskolan,
börjande med den nyss aflidne
mästaren Alfred Wahlberg och hans
epigoner Salmson, Hagborg, Josephson,
Hugo Birger, Per Ekström,
Theger-ström, Skånberg, Carl Larsson,
Öster-ind, Oscar Björck, Pauli m. fl.
Äfven de originellare anlagda svenska
konstnärerna från det sista kvartseklet,
såsom Richard Bergh, Zorn, Liljefors,
Nordström och bland de yngre
Kreuger, Eugen Jansson, Fjæstad, Sjöberg
äro ypperligt företrädda i Göteborgs
museum. Äfven han, som står hors
concours — prins Eugen.
Men läsaren må ej få den
föreställningen att han inom det gamla
ostindiska kompaniets murar befinner sig
i ett rent opponentläger, tvärtom äro
diverse system och skolor
representerade, enligt principen att man tar det
goda där man finner det. Med stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
