Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12, december 1906 - Friherrinnan Adelina Patti-Cederström. Några anteckningar från primadonnans publika och privata lif. För Varias julnummer af Louis Zettersten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maria Clorinda Pattis ungdom kunna
vi ytterligare lägga följande
upplysningar. Hennes fader, Salvatore Patti,
var en sicilianare af god familj och
med stort anseende som musiker.
Hennes moder var dotter till en
framstående italiensk sånglärare Chiesa.
Sig-nora Chiesa var en berömd
primadonna och uppträdde å scenen under
namnet Barili. Adelina var yngsta
dottern af fyra; de öfriga voro
Clo-dilda, Carlotta och Amalia, af hvilka
den sistnämnda gifte sig med den
celebre impressarien och sångläraren
Maurice Strakosch*). Denne, jämte
Ade-linas morbroder Ettore Barili, voro
hennes första lärare i sångens ädla
konst.
Pattis publika uppträdande sträcka
sig, som vi redan erfarit, så långt
tillbaka som till hennes sjunde år, då
hon följde sin moder å konsertturnéer
i Sydamerika, synnerligast i Argentina.
Men det berättas, att den lilla Adelina
redan vid fyra års ålder kunde sjunga
flere arior ur italienska operor. När
hon tre år senare uppträdde för första
gången inför allmänheten, var hennes
röst så underbart härlig, att hon genast
blef föremål för en enastående
uppmärksamhet. Hennes föräldrar voro
emellertid kloka nog att icke låta henne
fortsätta sin publika karriär vid en så
ung ålder, utan de läto ofvan nämnde
lärare utbilda hennes röst. Först åtta
år efter Pattis första succés ansågs hon
mogen för en operaprimadonnas
ansträngande värf.
Debuten skedde i New-York den 24
november 1859 såsom hjältinnan i
Donizettis ’Lucia di Lammermoor’.
Det dröjde ej länge, förr än ryktet
om hennes underbara sångkonst spred
sig utom Amerikas gränser. Mr
Fre-deric Gye, som .då innehade kungliga
operan vid Covent Oarden i London,
engagerade Patti för säsongen 1861.
*) Samma person som v upptäckte»
Sig-‘ rid Arnoldson 1886.
Den dåtida operapubliken i London
hade namn om sig att vara synnerligen
kritisk och mot de sångerskor, som
ofta kommo med stora rykten från
kontinenten dm att vara »stjärnor» af
första rang, men hvilka visade sig vara
af en vida blygsammare beskaffenhet,
var publiken kall och stel. Icke
underligt var det då, om den adertonåriga
Adelina kände sig litet nervös när hon
den 14 maj framträdde å gamla
Covent Gardens scen inför ett så kritiskt
auditorium vid sin europeiska debut.
Det var som Amina i Bellinis
»Sömn-gångerskan •; Nervositeten försvann
dock genast, när Adelina märkte det
något kalla bemötande, hvarmed hon
hälsades vid sitt första inträde å scenen,
och efterträddes af en brinnande åtrå
att tvinga dessa stela engelsmän till
att erkänna hennes talang och
öfver-lägsenhet. Redan efter de första
tonerna hon lät höra, var hennes syfte
vunnet. Det kan intressera att i minnet
framkalla, hvad den dåtida uppburne
musikkritikern mr Davidson skref om
denna debut i »Times» för den 15
maj:
»En ny Amina uppväcker i
allmänhet ej mycken nyfikenhet ibland
operabesökare. Sedan Malibrans dagar har
det varit så många Aminas och nitton
utaf tjugo af mycket vanligt slag. Huru
många Pasta, Grisis — huru många
Jenny Lind (alla naturligtvis
annonserade som ’näktergalar’) hafva ej
plötsligt släppts fram å scenen för att lika
fort afdunsta, eller, i bästa fall,
kvar-stannat och nöjt sig med en andra,
tredje eller fjärde rangplats. Den
musikälskande publiken har råkat i en
okänslig och cynisk slapphet, som ett
resultat af de många gäckade
förhoppningarna. Otvifvelaktigt är det bästa
sättet, för att under närvarande
förhållanden gifva en debutant tillfälle att
rättvist bedömmas, att ingenting säga
om henne på förhand. Mr Gye har
adopterat detta sätt för en ny, mycket
ung kvinlig debutant i ’La Sonnambu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
