Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Det enda beständiga.
Ack, fröjder och sorger de jaga
Hvarandra likt vågor här!
Hvad hjälper det väl att klaga —
Allt prägel af jordlifvet bär.
All början dock slut bär inne,
Haf detta i troget minne,
Då sorgen ditt hjärta är när!
Som glädjen ej saknar sin skugga,
Har sorgen också sin fröjd,
Fast visst är, att lyckan den njugga,
Ej jämt är vid jorden förtöjd.
Allt jordiskt ej blifver beständigt,
Ej smärtorna stanna nödvändigt,
Ej glädjen, som nu gör dig nöjd.
Allt växlar så lyder ju lagen,
På människans jordiska stråt;
Så höj då till eviga dagen
Din blick ifrån sorger och gråt!
Det finnes dock något, som varar,
Fast jorden det icke förklarar,
Det kommer ej ödet åt.
Helen Sjöstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>