Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31 Mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9l
31 Mars.
Jag är världens ljus!
Joh. 8: 12.
rots allt ljus och snille är människoanden insvept i syndens
töcken, och ingen stråle af jordens bländande irrbloss förmår
skingra det olyckans och hopplöshetens mörker, som känslan af
ett i synden förspilldt lif framkallar. Men ljuset från Betlehem
och från Golgata mäktar bryta igenom och fördrifva hopplösheten
och förtviflan.
Ett djupt dunkel hvilade öfver världen, då i den heliga natten
andens sol, Jesus, gick upp med frälsning i sina strålar. Och
då Kristus Jesus vinner tillträde till människohjärtat medels tron
på hans namn, sänker sig himlen dit ned, och evighetslifvet
begynner redan under jordelifvet, upp ur själfviskhetens kalla natt
går då den varma brödrakärlekens sol. Men får något
undanskymma Kristus för oss, går det såsom för den känsliga
blomman, när skyn höljer solen; liksom hon vissnar, bli vi kalla,
känslolösa egoister. Med den engelske skalden Tennyson, som
under en promenad i sin trädgård tillspordes af en vän hvad
han innerst och djupast tänkte om Kristus, kan en verklig kristen
säga: "Hvad solen är för denna blomma, det är Kristus för min
själ." Våra själar kunna icke lefva trons och kärlekens lif utan
Jesus-solens oförlikneligt sköna ljus, i hvilket är lif, jublande
evighetslif. Och när det starka luftdraget från den öppnade
dödens port utsläcker hvarje annat ljus, vid hvilket själen sökt väg
leda sig, då lyser Kristi härlighetsljus i sin fulla strålglans. Om
detta ljus släcktes, huru mycket skulle då därjämte slockna, hvars
sammanhang med detta världens ljus den kortsynte icke anar.
När vi, manade af heliga aningar, sökte svar på de ständigt
återkommande lifsfrågorna, till hvem skulle vi då gå? Hela vårt släkte
skulle insvepas på nytt i vantrons, okunnighetens och råhetens
mörker, och egoismens isiga dimma skulle förgifta oss alla till
vår varelses innersta rot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
