Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fäktmaterielen - Värjans historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRJFÄKTNING | 13
ästet är rikt ciseleradt oeh försedt med inhamrade silfverknappar. Den
idiga mycket långa klingan, försedd med blodrand och skarpt spetsig, är
af utmärktaste beskaffenhet så väl till form som dimensioner, men genom”
less montering blir vapnet ett dåligt fäktvapen. Denna värja är förfärdigad
en annan berömd vapensmed, Sebastian Hernandez i Toledo.
I sammanhang härmed torde den s. k. vensterhandsdolken böra omnäm-
as, enär det var brukligt vid denna period att jemte värjan i höger hand
a dolk i venster, dels för att parera värjstöten eller fånga värjklingan och
tidigt stöta med egen värja, dels för att använda dolken om man kom
hvarandra in på lifvet. Fransmännen kalla dessa dolkar »main-gauche».
"Man skiljer mellan två bestämda typer, en italiensk (spansk, fransk) och en
k. Den förra har uppåtböjd parerplåt, som nästan omsluter handen samt
fta tandad klinga; den senare kännetecknas genom en tredelad klinga, hvars
doklingor springa ut genom tryckning på en fjeder. Dessa sidoklingor
ade ingalunda den barbariska uppgiften, som oriktigt fram-
’stälts, att förvärra såret, utan att lättare uppfånga och
da motståndarens värjklinga. En dylik dolk, såsom en
de intressantaste, afbildas här i fig. 3. ;
En äkta spansk värja af utmärkt beskaffenhet från
nma tid, d. v. s. början af 1600-talet, synes af fig. 4.
tet, snidadt i fina åsar, med knapp och parerstångens
ar konstrikt genombrutna, är ett ovanligt godt fäste, med
ig parerstång. Klingan, en synnerligen stark toledo-
ga, har ej rappierens skarpt afsmalnande spets, kan t. o.
gifva ett godt hugg; den är fyrsidig och försedd med
drand. Mästaren är ofvansagde Sebastian Hernandez.
- Fig. 5 visar en italiensk värja med den karakteristiska
ga, skarpt spetsiga, fyrsidiga rappierklingan, försedd med
drand; en synnerligen vacker klinga, etsad i arabesker
figurer. Fästet är likaledes karakteristiskt för sin tid,
parerplåt, parerringar och parerstång med den seder-
era traditionel vordna handbygeln.
En tysk värja, från början af 1600-talet, mycket lik
den sistnämda, men med en ännu längre och spetsigare rap- — pi. 3. En venster-
ierklinga, synes af fig. 6. Fästet har samma karakter som handsdolk (>main-
jen ofvannämnda italienska värjans, fast med s-formig parer- gauche») af tysk
tång och sönderdelade parerbyglar. Klingan af utmärkt be- (omm dudr med 2
a Se 5 RE . : alets midt, me
ffenhet är tillverkad å den än i dag för vapensmide be- utspringande sido-
da platsen Solingen. å klingor.
En annan tysk värja, likaledes af Solingersmide, ses af
7. Denna förskrifver sig äfven från början af 1600-talet och är af ut-
rktaste beskaffenhet, till montering erinrande om Axel Oxenstjernas här
dan afbildade värja. Fästet har inhamrad silfverornering i hög relief.
ngan är upptill sexkantig, sedan fyrkantig med skarpa eggar och åsar; den
prof på ett utmärkt vapensmide. ;
"Som bekant var Gustaf II Adolf stor vän af fäktning och ridderliga öf-
gar; många äro också de svärd och värjor, som enligt uppgift begagnats
honom under hans krig. Fig. 8 framställer en tveeggad huggvärja, be-
”gagnad af hjeltekonungen i slaget vid Lätzen och funnen å slagfältet der
konungen stupat. Man ser genast att detta vapen var afsedt för kriget; en
pptill bred och stark klinga med två eggar och åsar, alltså fyrsidig, samt
en karpt afsmalnande spets, angifver att detta vapen var afsedt till både
hugg och stöt, dock förnämligast det senare. Den är ett förträffligt ryttare-
pen och såsom sådant fördes det äfven af konungen. Det förgylda fästet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
