Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fäktmaterielen - Florettens materiel och dimensioner - Öfrig fäktmateriel och utrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 VÄRJFÄKTNING
mycket vunnet. härmed, om man icke, på samma gång man köper eller be-
. ställer dessa båda floretter, äfven låter afpassa till längd och andra dimen-
sioner: samt gänga ett par reservklingor till hvarje florett, hvilka skola passa
fullkomligt lika väl i fästet. Vinsten häraf blifver, att då en klinga springer
man icke behöfver sända floretten till smeden, utan byter blott ut den af-
brutna mot en ny klinga, -hvilket är endast några ögonblicks verk.
Äfven på franska och engelska floretter användes samma idé, såsom fig.
2 94" utvisar. Den här afbildade floretten är ett af de fäktvapen,
hvilka år 1880 skänktes af engelska till svenska fäktare. Den är
förfärdigad af den berömda engelska vapenfabrikanten Wilkinson
i London. Denna vackra florett med dess etsade klinga är ett
mästerstycke i vapenindustri. > Arbetet är solidt och konstruktionen
praktisk. Enligt detta system är parerbygeln (fig. 24 a) förstärkt
med fyra stänger från ytterkanten till basen och bildar sålunda två
cirkelsegment. En ihålig tapp (fig. 24 b) sitter fast vid parerbygeln;
dess ihålighet är afpassad efter florettens tånge, för att gifva stöd åt
densamma, hvarigenom kafveln frestas mindre. Kafveln, till böj-
ning och form fullständigt fransk, är starkt lindad och försedd
med ringskor i båda ändar; dessa ringskor göra ej här skäl för
namnet, enär de äro fyrkantiga med fyrkantigt hål i främre och rundt
i bakre (fig. 24 d och g). Kafveln kan en gång för alla, enligt
detta system, vara förenad med parerbygeln, tumskyddet (fig. 24 c)
och båda ringskorna, hvarigenom endast knappen och florettklin-
gan behöfva frånskiljas, då en afbruten klinga skall utbytas.. Den
tunga och massiva: knappen är ej genomborrad och gängad, utan
försedd med; en ihålig gängad tapp, hvilken införes i kafvelns
bakre del och-der påskrufvas tångens öfre gängade ända, hvilken
således ej räcker utanför kafvelns bakända.
Förra århundradets modell på floretter synes af fig. 25, som
framställer en af de floretter Gustaf III begagnat vid sina fäkt-
öfningar. Den italienska förebilden spåras härvid, hvad beträffar
kafvel, parerstång och parerplåt. Denna är å den här afbildade
floretten sirad och försedd med kungens namncehiffer. Klingan är
ovanligt kort, enligt våra begrepp alldeles för kort. Floretten i
sin helhet är mera vacker än god. :
Öfrig fäktmateriel och utrustning.
Fäkthandsken. Icke är det alldeles nödvändigt att- alltid hafva
handskbeklädda händer vid fäktning, och jag påstår, att man ibland
bör öfva sig att fäkta utan detta skydd, annars blir man allt för
Ed beroende deraf; i synnerhet bör man ofta under lektionsfäktning
SEE fäkta med bar hand, så att läraren lättare må kunna se felen vid
ad handens förande och florettens hållande. Skråmor och små ska-
florett. vanker får man emellertid lätt på händerna, om ’de äro bara och
vill .man skydda sig mot dessa, tager man handskarna på sig.
Under fri fäktning bör man i regeln alltid hafva handskar eller annat skydd
för handen. ä 3 .
. Handskarne kunna vara af flera slag; Carl XII:s handskar af tunnt sämsk-
skinn, med ej för vida eller för långa kragar, som någorlunda sluta till ar-
men, äro” goda fäkthandskar under alla förhållanden. Man kan med fördel
använda vanliga militära -tjenstehandskar eller tunnare kastorhandskar, äf-
vensom vanliga promenadhandskar af s. k. »dog-skin». »Gants de Suede», af
något tjockare skinn, med en”liten krage, äro både användbara och trefliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
