Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fäktmaterielen - Öfrig fäktmateriel och utrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 VÄRJFÄKTNING
att utan fäktmaskens skydd störta sig in i en fri fäktning. - Dock har man i
Sverige kanske längre än annorstädes spjernat emot användningen af detta
skydd och ännu på 1860-talet förekommo flera rätt heta duster på värja (flo-
rett) utan att fäktmask användes. Vid skråmor i ansigtet fäste man sig
mindre, men ögonen sattes alltid till en viss grad på spel och det har varit
omtanken för dessa, som allt mer gjort användningen af fäktmask till en
nödvändighet. I våra dagar förekommer knappt någon lektion utan mask.
Dock är det min mening, att man rätt ofta bör fäkta utan mask för att ej
känna sig allt för bortkommen, om det någon gång skulle gälla allvar, eller
m. a. o. för att lära sig mera lita på sig sjelf och sitt vapen än att alltid
veta sig vara skyddad af en mask. |
Den svenska fäktmasken, sådan den under flera årtionden här hbegagnats,
skiljer sig något från den franska förebilden. Den
är nämligen något gröfre och starkare, följaktligen
äfven tyngre. Den har antingen högst ringa eller
saknar alldeles skydd för hjessan, hvaremot den
är försedd med skägg för att skydda halsen mot
stötar (fig. 28). Skägget har tillkommit, emedan
vi i Sverige ej hittills begagnat fäkttröja, såsom i
Frankrike, der dennas krage skyddar halsen, utan
fäkta vi alltid med bar hals.
Den franska fäktmasken är lättare, men också
något ömtåligare;. den har en från pannbandet utgå-
ende fortsättning af flätverket för hjessans och öro-
nens skydd, hvaremot den saknar skägg (fig 29).
Den svenska så väl som franska fäktmasken
utgöres af en stark ståltrådstomme, utanpå hvilken
ett flätverk af finare ståltråd fästes. Förutom den
vertikala och de båda horisontala stomtrådarna,
finnas å den svenska frammasken två snedt nedåt
gående förstärkningar. -Flätverkets hål eller sex-
kantiga rutor skola vara mycket regelbundna och
lika stora, 5—6 mm. (fig. 29). Äro de större, kan
en liten boll, om stöten är kraftig, tränga sig ige-
nom ett hål, då skyddet blifver högst osäkert.
Nackfjedern, som skall fasthålla masken å hufvu-
det, skall kunna böjas efter nackens form och
helst bestå af två armar, som baktill förenas i en
halfeirkel, der en liten nackputa fästes. En hak-
zz RSK er pulg är äfven behöflig, emedan masken har sina
Hig. 2 RER stöd mot hakan och pannan, mot hvilka den tryc-
kes af nackfjedern.
För amatörens enskilda behof blifver den lättare franska masken behag-
ligare, om den förses med skägg; deremot är den svenska lämpligare såsom
»allmänning» på en fäktsal. Dock bör den ej, såsom hittills varit förhållandet,
förses med en tjock pannputa, emedan denna blir obehaglig och förorsakar
hetta i pannan, under stark transpiration, utan bör endast sjelfva pannbandet
förses med en lätt stoppning och klädas med skinn. Denna, så väl som
all annan klädsel, kan på de finare maskerna utgöras af röd eller grön saffian.
Hufvudfordringarne på en god mask äro: lätthet, styrka och regelbundna hål,
genom hvilka man ser klart. |
.. Med afseende å vapen och fäktmateriel i allmänhet kan det ej nog fram-
hållas betydelsen af, att dessa alltid böra vara af utmärktaste beskaffenhet.
Det är ett större nöje och det blifver ett finare spel att fäkta med goda än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
