Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Allmänna begrepp och grundrörelser - Gardställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRJFÅÄKTNING 33
vikas in; att icke höfterna hållas i jemnhöjd, utan de främre lägre, hvarige-
nom också främre axeln sjunker; att icke fullständig effacering iakttages,
utan den bakre höften och axeln kommer fram; att stridsarmen hålles för
ak och handen för hög, eller att böjning förefinnes i handleden; att hufvu-
det hänger eller lutar; att bakre armen ej hålles i anfallsplanet samt att
vinkeln i bakre armbågsleden blir för liten. ;
; 10. Några reflektioner öfver gardställningen skola närmare angifva skälen
till de ofvan angifna bestämningarna.
Rät vinkel mellan fötterna gifver det bästa stödet och den renaste formen
i ställningen; derigenom blifver främre - foten stäld i anfallsriktningen och
den bakre bildar en fast bas för utfallet. Det vanliga felet är, att främre foten
> "WVrides inåt och den bakre utåt, hvilket gör ställningen i hög grad oskön.
; Afständet mellan fötterna är bestämdt till två fotlängder, emedan detta
erbjuder den bästa samlingen och säkraste stäjmingen. Mindre bör afståndet
Fig. 35. Den svenska gardställningen.
» Mellan hälarne ej vara; skulle måttet t. o. m. något öfverskridas, så gör det
Fe) så mycket.
Ke Hälarne midt för hvarandra i anfallslinien gifver mera frihet i benens ställ-
ning, jemte stadga och större rörlighet, än om främre foten skulle stå innan-
för eller utanför bakre hälen. Båda dessa ställningar förekomma i olika skolor;
i den franska står främre hälen framför bakre fotens inre fotknöl. Genom
den svenska regeln för fötternas ställning blir anfallslinien klarare bestämd
och benens ställning renare och vackrare; sättes främre foten innanför denna
nie, uppstår en korsning af benen; sättes den utanför, uppstår en öppenhet
och bredd, som gör ställningen ful och osäker för jemnvigten inåt. Bådadera
fvikelserna förekomma ofta såsom fel äfven hos svenska fäktare.
Knänas böjning. Äro benen icke tillräckligt böjda, blifva alla rörelser
Bla och långsamma; en stark böjning, dock icke mycket öfver rät vinkel,
gifver mjukhet, rörlighet och snabbhet, som äro vigtiga faktorer vid fäktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
