Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Allmänna begrepp och grundrörelser - Gardställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ng
k-
ka
10
re
on
sjal
I-
)t-
le
VÄRJFÄKTNING 30
enrörelserna blifva stela och långsamma, hvärjemteé armen förr skulle
na. Att böja den starkare, såsom i den franska garden, är visser-
n mindre ansträngande, men också en mindre säker ställning, än då
petsen ’ hålles längre fram. Derjemte tvingar en starkare böjning af ar-
fen till större paradrörelser och i allmänhet något försenade vapenrörelser på
srund af den större väglängden. Ett vanligt fel, som i tid skall bortarbetas
är, att armbågen kommer utåt, hvilket gör alla stötar osäkrare, på samma
.:gång som armbågen derigenom blottställes för stötar. Ett annat ej ovanligt fel
I är, att handen böjes upp, hvilket tröttar och gör handen svag; handen skall
Springa rätt ut från underarmen. Haåändens läge i höjd med anfällstafläns
— Midt har blifvit kallad för centrål gard, emedan den då bäst skyddar den
| egentliga anfallspunkten och ligger lika väl till för alla parader och stötar.
> Handens lägen i garden
"kunna emellertid vexla,
ohvarom mera vid tal om
gardlägen och engagement.
Andra gardlägen, då vägen
är stängd på ett visst håll,
kallas sträng gard.
Spetsens riktning och
Jäge, så att klingans för-
—— längning träffar motstånda-
"rens högra (v.) öga, blifver
naturligen det mest hotan-
de, på sammaä gång som
den då innehar det för stö- ’
é tar och parader lämpligaste
ocfdäget.
> Bakre armens ställning,
upplyft och tillbakadragen,
bidrager att gifva jemnvigt
och harmoni åt gardställ-
> Dingen, genom att till en
Viss grad motväga den
främre armen och vapnet;
den bidrager äfven i denna
ställning till den så vigtiga ; 2
effaceringen samt gifver 26 AN
"mera frihet åt anfallsrörel- Fig. 37. Den franska skolans gardställning med
; r duellvärja.
= ser och marscher, än om
>, den skulle innehafva någon
annan: ställning, t. ex. i sidan, då gardställningen’ blifver mera bunden. Att
hålla bakre armen upplyft för att vara tillreds för Kändpärader, är en fel-
aktig åsigt, enär handparader, enligt nyare fäktskolan, äro odugliga; att
gripa tag uti eller hålla fast motståndarens klinga öfverensstämmer ej med
” Värjfäktningens’ ridderliga karakter.
> Hufvudets ställning reglerar och gifver karakter åt hela gardställningen;
ty en i öfrigt riktig gardställning skämmes af ett hängande eller böjdt
hufvud. Det får ej vara hvarken tillbakakastadt eller framåtböjdt, ej heller
luta åt någondera sidan. Den som vill hafva en vacker gardställning iakttage
detta i tid.
> 11. Häraf framgår gardställningens vigt och betydelse: En lärare kan ej
ra’ för noga med ett riktigt och strängt inarbetaride deraf: Emellertid har eller
får Hvarje individ sin egen gardställning, med de små afvikelser från: den
— Illustr. Idrottsbok. 20. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
