Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Allmänna begrepp och grundrörelser - Förklaring öfver linierna och sidorna - Känning af klingan samt gardläge och engagement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 VÄRJFÄKTNING
klinga ligger, så Har man kallat dessa fyra vägar för de fyra stridslinierna
eller helt enkelt linierna. Af dessa märka vi då allra först den höga och
den låga, och då hvardera af dessa hafva två sidor, uppstå alltså fyra linier,
den inre och yttre höga och den inre och yttre låga.
Med: den höga linien förstås hela den del af anfallstaflan, som befinner
sig öfver fästet.
Med den: låga linien förstås hela den del af anfallstaflan, som befinner sig
under: fästet.
Med den’ inre höga linien förstås den del af anfallstaflan, som befinner sig
öfver fästet på inre sidan, qvartsidan, d. v. s till höger (v.) om motstånda-
rens klinga (fig. 48’ a.).
Med den yttre höga linien förstås den del af anfallstaflan, som befinner sig
öfver fästet på yttre sidan, terssidan, d. v. s. till venster (b.) om motstånda-
rens klinga (fig. 48’ b.):
Med den. inre låga linien förstås den del af anfallstaflan) som! befinner sig
under fästet på inre sidan, qvintsidan; d. v. 5. till
höger (v.) om motståndarens klinga (fig. 48 c.).
Med den’ yttre låga linien förstås den del af
anfallstaflan, som befinner sig under fästet på yttre
sidan, sekundsidan, d.’ v. s: till venster (h.) om mot-
ståndarens klinga (fig. 48 d.).
Om klingorna äro engagerade i den inre eller
yttre höga garden, föreställa den låga linien blött
en linie, emedan alla stötar härifrån under fästet
blifver riktade mot samma mål och kunna pareras
med hvilken som helst af de låga paraderna, mötan-
de eller följande. Likaså, om klingorna äro enga-
gerade i den inre eller yttre låga garden, föreställer
den höga linien blott en linie, emedan alla stöter
härifrån öfver fästet blifva riktade mot samma mål
och kunna pareras’ med hvilken som helst af de
höga paraderna, mötande eller följande:
Eleven bör redan’ här underrättas om; att man
aldrig bör stöta i den låga linien; om det finns möjlig-
het att stöta i den höga, eller att man ej bör stöta
i den låga utan att först hafva försäkrat sig, att
| Me den höga linien är stängd.
Fig: 48. Linierna. 53. Sidohna kallas den inre och den yttre
; 7; eller qvart- och terssidan i den höga linien samt
qvint och sekundsidan i den långa linien. Med inre sidan förstås alltid bröst-
sidan: och med yttre ryggsidan. Den inre sidan erbjuder således både qvart-
och gvintläge och den yttre både ters: och sekundläge. |
Känning’ af klingan samt: gardläge och engadement.
å 54. Då tvänne fäktare gå i gard mot hvarandra, inträder ett nytt för-
hållande i öfningarne. Hittills hafva dessa mera omfattat individens en-
skilda ställningar och rörelser; de hafva varit öfningar utan motståndare
eller öfningar på ett led! hvarvid eleven endast haft att tänka på sig sjelf.
Hädanefter’ skall: han iakttaga’ hvad som rör hans’ förhållande till motstånda-
ren. Det första! han härvid har att lära sig är att söka känning af: klingan
och gårdlägena och, såsom den internationela’ fäkttermen heter, »engage-
menterna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
