Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. De enkla stötarne - Rak primstöt (högstöt) - Degagement (spetsunderstöt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRJFÄKTNING ö7
armen till hela sin längd, utan att främre axeln hålles tillbaka, eller att
fingrarne krama hårdt om fästet, hvarpå utfallet verkställes såsom förut blif-
vit beskrifvet och spetsen stötes mot anfallspunkten, i hvilket ögonblick han-
den griper fastare om fästet, för att genast derpå höjas, så att den skyddar
ansigtet; de sista fingrarne kunna då lossa något på sin fattning (fig. 51 och
52). Gardställning återtages såsom förut beskrifvits, mom. 67.
Den raka stöten öfvas för öfrigt efter samma grunder, som angifvas i
kapitlet. om utfallsstöten, dock med iakttagande, att vägen ej är stängd
eller att den stötande först engagerat motståndarens klinga på den sida han
ligger, så att vägen är öppen samt alt skydd inlägges i utfallet genom att
möta motståndarens klinga. ; -
Kom.-ord: Prim fallut — ett! eller Prim sträck — ett! Fallut — två !
De svenska kom.-orden äro: Högt fallut — ett! eller Högt sträck — ett!
Fallut — två! Se kap. Utfallsstöten, mom. 68.
Fig. 61. Degagement i den låga linien, från qvintläge.
Degagement (spetsunderstöt).
104. Ett degagement är ett ombyte af linie i sidoriktning, med derpå
följande rak stöt; eller m. a. o. en cirkelformig spetsförflyttning kring mot-
ståndarens fäste eiler klinga från den ena sidan till den andra. > :
Degagementer kunna göras .i så väl den höga linien som i den låga,
företrädesvis i den höga, samt så väl från den inre, qvart- (qvint-) som den
yttre, ters- (sekund-)sidan. å : = 3
För att ett degagement skall med fördel kunna göras, måste vägen på andra
sidan motståndarens klinga: vara öppen, d. v. s. motståndaren skall till en
viss grad hafva engagerat gardläget; har man deremot sjelf engagerat hans
klinga, så fins ej nägot skäl för ett enkelt degagement. Ju starkare motstån-
daren "engagerar, desto större utsigter förefinnas för ett lyckadt degagement..
Genom att i rätta ögonblicket gifva efter för den starkare eller svagare tryck-
Ilustr. Idrottsbok. 20. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
