- Project Runeberg -  Värjfäktning /
81

(1888) [MARC] Author: Viktor Balck With: Jacob Hägg, Bruno Liljefors, Olof Sörling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Om angreppet på vapnet - Battut (strykning, slag) - Brisé (utbrytning)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄRJFÄKTNING 81

Kom.-ord: Degagera-battera — ett! eller på svenska: Spets under och
stryk — ett! 0. 8. v.

Då eleven blifvit förtrolig med rörelserna och kommandorden, kunna de
senare förenklas, i det namnet på battuten, såsom qvart, ters etc. (inåt, utåt
etc.), kan uteslutas, och man behöfver blott säga battera (stryk) eller kort
battut (slå).

140. Dubbel battut kan användas, när motståndaren ej låter oroa sig eller
förändrar gardläge efter en enkel battut, och verkställes i den höga linien så-
lunda: Man gör två battuter omedelbart efter hvarandra, den första kort och
lätt, den andra lång och kraftig på samma sida, hvarpå spetsen sträckes
fram och riktas för att framtvinga en parad eller också göres ett utfall.

Brisé (brytning).

141. En brisé är en kraftig, spiralformig brytning omkring och längs efter
motståndarens klinga, »från spets till spets», för att derigenom föra undan
densamma och bereda blotta för en stöt.

Tig. 69. Tersbaltuten.

Briséerna äro de våldsammaste angreppen på motståndarens vapen och
hafva sålunda olägenheten af en stor och kraftansträngande vapenrörelse, som
ifall den misslyckas, genom att motståndaren viker undan, förorsakar en stor
blotta och gifver motståndaren en ypperlig anledning till: tempostöt, hvar-
jemte det lätt händer, att man dervid afväpnar sig sjelf genom den brytnings-
rörelse, som nu ej erhållit svar. De skola alltså användas med urskiljning
och ej allt för mycket. S ,

Briséerna betraktades förr -hufvudsakligast såsom afväpningsrörelser,
desarmader, och i sjelfva verket äro de det äfven, ty såsom angrepp på
vapnet för att bereda blotta äro de som .sagdt något grofva och farliga, hvar-
jemte battuter och flankonnader äro att föredraga. En brisé är i grunden
en croisad eller flankonnad i förening med en lång battut i. den låga linien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 21:27:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varjfakt/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free