Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Anfall och försvar - Anfallets indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRJFÄKTNING
Andra afdelningen. Anfall och försvar.
932. Med föregående teorier såsom underlag kunna. vi nu öfvergå till
fäktkonstens öfvande, som vi sammanfatta under begreppen anfall och
försvar. |
Det har varit brukligt i de flesta fäktböcker, från äldsta till nyare tider,
att afhandla anfallet sjelfständigt för sig i alla dess olika former och
sedan särskildt afhandla försvaret mot de olika anfallssälten. Detta tillvä-
gagående har, enligt min erfarenhet, den olägenheten, i synnerhet för nybör:
jare som vilja studera fäktning, eller vid undervisning af elever, att en lång
tid egnas mera uteslutande åt den ena sidan af stridens tvenne moment,
under det den andra högst ringa eller intet uppmärksammas. Derjemte vågar
jag påstå, att läraren, om han följer denna princip vid den teoretiska under-
visningen, med eller mot sin vilja, tvingas att, då han undervisar i anfallet,
äfven tala om försvaret. Så länge det gäller endast det enkla omedelbara
anfallet, kan man temligen ignorera försvaret; men så snart man kommer
till det sammansattta, måste äfven de olika paraderna tagas medi räkningen
för att kunna afhandla detsamma i dess olika vexlingar. Och då slutligen
anfall och försvar äro med hvarandra så innerligt förbundna, har jag fonnit
det redigare att behandla anfall och försvar, så väl vid den teoretiska som
vid den praktiska undervisningen, samtidigt, d. v. s. beskrifva och öfva pa-
raden i omedelbart sammanhang med stöten.
9383. Med anfall förstås att gifva sin motståndare en stöt, vare sig enkel
eller sammansatt, i förening med utfall eller frammarsch. :
934. Med försvar förstås att medelst en parad afvärja motståndarens
stöt, antingen stillastående eller i förening med tillbakamarsch, samt ome:
delbart derpå ripostera (svara), antingen stillastående eller i förening med
frammarsch, och, om ej ett förnyadt anfall göres, låta motanfall. följa.
935. Anfallet indelas af olika fäktauktoriteter temligen olika. Af de
svenska har Ling helt enkelt indelat anfallet i två stora hufvudgrupper: det
omedelbara och det medelbara; Wahlfelt delar det efter samma grunder i
direkt och indirekt. Nybleus har gjort en mycket fullständig indelning; han
delar anfallet i enkelt och sammansatt, dubbelanfall och tempoanfall, med
sina underafdelningar; det sammansatta anfallet t. ex. delar han i förberedt
angrepp, dubbelangrepp, angrepp med fint, angrepp med förberedd fint,
Od: Seve
Med fullt erkännande af principerna i dessa indelningar har jag antagit
en förening af båda och dervid kommit till nedanstående indelning,
236. Anfallet indelas uti:
Omedelbart anfall, medelbart- anfall, dubbelanfall och tempoanfall.
Det omedelbara anfallet delas i: omedelbart enkelt anfall och omedelbart
sammansatt anfall.
Det omedelbara sammansatta anfallet göres i två, tre eller fyra vapen:
rörelser.
Det medelbara anfallet delas uti: Anfall med svagt angrepp på vapnet
och anfall med starkt angrepp på vapnet.
Dessa utföras i sin ordning i förening med en enkel rak stöt, eller i för-
ening med spetsaflyftning till annan sida och sammansatta stötar; härigenom
uppkomma medelbart enkelt anfall och medelbart sammansatt anfall.
Dubbelanfallet delas i utfall med efterstöt och dubbelwt fall.
Tempoanfallet delas i omedelbart tempoanfall och tempostöt; den senare
kan vara en sträckstöt eller en hejdstöt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
