Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dubbelanfallet - XV. Utfall med efterstöt - Flere liggande stötar efter hvarandra - Efterstöt i samma linie som utfallsstöten (återstöt) - XVI. Dubbelutfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRJFÅKTNING
Flera liggande stötar efter hvarandra.
511. Om motståndaren skulle ytterligare försumma sin’ ripost och ej
ens ripostera på en liggande stöt, så kan visserligen en förnyad liggande
stöt göras, om än risken och felet härvid å den anfallandes sida kan blifva
större än förut. Sättet är ej att rekommendera vid allvarsamma anfall; men
för öfnings skull, upptages det här. Genom att öfva sig i flere liggande
stötar efter hvarandra vinner man större färdighet och säkerhet att träffa.
Härvid skall den påföljande efterstöten bero af läget. som uppkommer
vid den föregående och flyta snabbt in efter denna. Paraderna blifva alltid
mötande; dock kan instruktören, då han gifver enskild lektion, frångå denna
regel och vexla med paraderna för att få mera omvexling och öfning i de
liggande stötarne. Denna öfning passar således egentligen endast då enskilda
lektioner gifvas.
Denna öfning kan tagas alldeles fristående för
mycket nyttig, genom att omvexlande låta några af de liggande stötarne gå
in och omvexlande parera, samt upprepa samma sak många gånger.
512. Fäktturer: Från qvartgard: 1:sta Deyagera Jfallut, liggande sekund-
liggande högprim-liggande lågprim, 2:dra parera ters, sekund-ters-sekund,
sekundstöt, I1:sta i gard med sekund. Man kan här, för öfningens skull,
vexla med paraderna, så att man får fram flere olika lägen och parera samma
stötar med: ters, sckund-qvart-qvint.
Från tersgard: 1:sta degagera falut, liggande Coupé-liggande lågprim-
liggande högprim, 2:dra parera qvart, ters-sekund-ters, sckundstöt, 1:sta i gard
med sckund. Paraderna kunna också, för öfnings skull, tagas med qvart,
lers-Qvint-qvart.
sig och kan då vara
Efterstöt i samma linie som utfallsstöten (återstöt).
513. Denna öfning bör helst förekomma under enskild lektion, då instruk-
tören bäst kän gifva eleven rätta begreppet om denna fina stöt, genom att
gifva riktig blotta” för densamma, så mycket mer som denna blotta kan gifvas
ganska vexlande: 1:0 såsom återstöt, då motståndaren släpper klingan efter
paraden utan att ripostera, 2:0 såsom forgad mot en svag parad, utan
ripost. De öfriga i mom. 146 omtalade slagen af återstötar öfvas förnämligast
under fri fäktning, då de få studeras.
514. Fäktturer: Återstöt då motståndaren släpper klingan efter paraden.
Från qvartgard (tersgard): 1:sta Två degagement fallut- liggande prim, 2:dra
parera ters-qvart-qvart (qvart-ters-ters), primstöt, 1:sta i gard med qvart
(ters).
Aterstöt såsom focad. mot en svag parad: 1:sta Coupera-lågprim Salut,
JSorcera lågprim, 2:dra parera ters-qvint-qvint (qvarlt-sekund-sekund), hög
primstöt, 1:sta i gard med qvart (ters).
Flera turer kunna sammansättas efter samma grunder.
XVI Kapitlet. Dubbelutfall.
515. Dubbelutfall är hvad som i svenska skolan egentligen blifvit för-
stådt med dubbelanfall. Bestridas kan dock ej att ju äfven ett utfall med
efterstöt är ett dubbelt anfall; det har derföre kallats dubbelangrepp, till
skilnad från dubbelanfall. Båda ligga hvarandra ganska nära, om än karak-
teren blir väsentligt olika, hvarför vi skilja dem litet skarpare åt till namnet.
m utfall med efterstöt är ett anfallssätt, för hvars otidiga användning
> i o .”
Vi! Varna; så är Ideremot dubbelutfall det anfallssätt vi vilja på det högsta
169
ATEA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
