Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Tempoanfallet - Tempoanfall med degagement (coupé) på battut - Tempoanfall med degagement eller högprim på brisé - Tempoanfall med flankonnad (croisad) på primsträckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättet är det finaste och bästa, dels emedan tempot deri
och dels emedan blottan blir större, då motståndaren ej
,
under fri fäktning är det ej så lätt; båda sätten böra öfvas. Ehuru degage-
, Snabbaste och säkraste vapen-
rörelsen, kan dock stundom ett coupé vara användbart.
utbytas mot degagement, för omvexlingens skull. Degagement blir dock alltid
bättre.
Paraden blir kontra eller mötande; kontraparaden ligger nästan bättre
till och går lika fort som den mötande, emedan den redan genom battuten
är på väg i sin rörelseriktning, hvaremot den mötande paraden fordrar att
rörelsen skall hejdas och öfvergå i en annan riktning. >Riposten blir rak.
559. Fäktturer. Från qvartgard (tersgard), med kontraparad: 1:sta Battera,
2:dra degagera fallut, 1:sta purera kontraqvart (kontraters), primstöt, 2:dra
i gard med qvart (ters).
Med mötande parad: 1:sta Battera, 2:dra degagera Jallut, 1:sta parera
ters (qvart) o. s. v.
Tempoanfall med degagement eller högprim på brisé.
560. Om man af en eller annan anledning lagt sig i sträckt gard, och
sålunda inbjuder: motståndaren att göra en brisé, så kan man begagna sig
deraf till tempoanfall, hvilket verkställes sålunda: I samma ögonblick mot-
ståndaren gör sin brisé gör man sitt tempoanfall, antingen genom att helt
och hållet undvika brisén medelst ett degagement och utfall, redan vid dess
första moment, eller genom att låta motståndaren brisera och begagnande sig
af den rörelseriktning klingan i battuten erhållit, låta den fortsätta och öfver-
gå i en högprim med utfall. Det förra sättet, som kan medföra att motstånda-
ren afväpnar sig sjelf, då han ej erhåller något svar vid brisén och som
alltid gifver större blotta, är onekligen det bästa; det andra torde vara det
vanligaste. Båda sätten böra öfvas i lektion.
Paraden blir följande eller mötande; den följande paraden är lättare,
emedan den fortgår i den vid brisén började rörelseriktningen, hvaremot den
mötande fordrar att den starka brisérörelsen först hejdas för att sedan
öfvergå i en annan riktning. Riposten blir hög eller låg.
561. Fäktturer. Från qvartgard (tersgard), med degagement som tempo
och mötande låg parad: 1:sta Brisera, 2:dra degagera fallut, 1:sta parera
qvint (sekund) primstöt, 2:dra i gard med qvart (ters).
Med högprim som tempo och mötande parad: 1:sta Brisera, 2:dra hög-
prim fallut, 1:sta parera ters (qvart), sekundstöt (låg primstöt) o. s. v.
Tempoanfall med flankonnad (eroisad) på primsträckning.
562. Om motståndaren vid sina inledningar till anfall gör en eller flere
finter med primsträckning, utan att genast öfvergå till anfall, så kan man
taga tempot från honom genom att flankonnera (croisera). Detta tempoanfall
verkställes sålunda: Då motståndaren gör en fint med sträckning, binder man
Senast hans klinga genom att fånga spetsen med egen starka och låta en
ankonnad (croisad) blifva ett tempo, i omedelbart sammanhang med/hans
sträckning, samt falla ut och stöta under. Motståndaren kan härvid göra t. ex.
med appell prim sträck, eller degagera sträck, eller coupera sträck, eller två
degagement och sträck, eller battera med appell prim sträck o. s. v.
Illustr. Idrottsbok 20. 13
VÄRJFÄKTNING 179
genom blir hastigare
får svar vid battuten,
I detta fall kan det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
