Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hela dalgången. Vi voro riktigt skickliga i att göra
granrisrök, Bolla och jag.
Men bäst vi höllo på därmed, kände vi oss
förskräckligt hungriga. Då dugde det att ha Bollas ost till hands.
Vi slogo itu den med en yxhammare, så att ostbitarne
gnistrade. En af dem träffade Bollas lillfinger, så att det
började blöda, men det brydde hon sig inte om.
»Fingret har god tid att läkas,» sade hon och tänkte
icke mera på den saken. Nu kröpo vi omkring och letade
efter de små skarpa ostflisorna, som vi sögo och tuggade
på ända till kvällen. Ja, den osten var utmärkt god.
Då Bolla och jag i skymningen skiljdes åt, tingade jag
på, att hon skulle följa mig till Världens Ända en af de
följande dagarne.
Men Bolla satte ut mun och murrade, när hon
hörde det. Jag förstod nog, att om jag bad henne många
gånger, så skulle hon till slut gifva med sig. Men det hade
jag inte hjärta till, då hon hade slitit så mycket ondt för
min skull i dag.
Åh nej, det är inte så lätt att få ressällskap till
Världens Ända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
